Medier förstärker diskriminering

Tidningar, tv och radio är medskapande i den strukturella diskrimineringen av människor med invandrarbakgrund. Genom att förstärka det avvikande bibehålls uppdelningen i vi och dom, fastslår regeringens enmansutredare Masoud Kamali i en färsk rapport.

Övrigt2006-02-23 23:30
Medierapporteringen gör att den som inte är helyllesvensk sedan flera generationer framstår som avvikare.
Det är ständigt skillnaderna som betonas, och personer med invandrarbakgrund framställs som de andra. Det gäller i alla olika sammanhang nyheter, sport, kultur, säger Masoud Kamali, professor i socialt arbete och regeringens enmansutredare i den statliga utredningen kring
mediernas betydelse för den strukturella diskrimineringen.

Han menar att medierna reproducerar invandrare som grupp, fast de inte existerar som en homogen grupp.
Medier utgår från samband som inte finns. Man kan till exempel ibland läsa att invandrare i större utsträckning än svenskar är arbetslösa, fast amerikanska män som bor i Sverige har en högre förvärvsprocent än svenska män, säger Masoud Kamali.

Han föreslår bland annat att presstöd och journlistutbildning utformas för att minska diskrimineringen.
Ingrid Castillo, som är uppväxt i Nyköping men som nu pluggar i Uppsala, säger att hon i bland tycker att invandrare beskrivs mer kritiskt när det händer något negativt. Själv kan hon inte identifiera sig med den beskrivningen.
När det finns ett vi blir det automatiskt så att det blir ett dom också. Måste man beskriva folk utifrån var dom kommer, kan man inte bara få vara? säger Ingrid Castillo.
Hon har växt upp i ett svenskt område, och har mest svenska kompisar.

Nu läser jag till lärare, och vi har pratat om begreppet invandrare. Jag kom hit när jag var två år, och jag har faktiskt invandrat, så jag tar inte illa upp. Men jag vet att många gör det, för begreppet är negativt. Ta till exempel man med invandrarbakgrund som begått brott och beskrivs i Efterlyst, säger Ingrid Castillo.

Ivona Petrevska är född i Sverige, men kan ändå inte känna sig riktigt svensk.
När blir man svensk egentligen? Jag vill behålla mitt kulturarv, språket och våra traditioner från Makedonien. Det känns viktigt, men det gör att jag inte kan känna mig riktigt svensk, säger hon.
Systern Irena Petrevska menar att ordet invandrare har en ful klang, det är förknippat med problem.
Men jag vet inte vad man ska använda för ord, det är svårt, säger Irena Petrevska.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!