Uttalandet kommer från Susanne Gustafsson, trafiksäkerhetsansvarig på NTF och syftar på SMADIT, samverkan mot alkohol och droger i trafiken. Det är en modell som syftar till att ge stöd till personer som rapporterats för rattfylleri.
I Sörmland har SMADIT använts sedan 2010.
Medverkan och kontakten med socialtjänsten är frivillig, vilket inte är fallet när en person omhändertas enligt LOB, lagen om omhändertagande av berusade personer.
Susanne Gustafsson på NTF är den som senast granskat SMADIT-modellen. Hon hittade ett flertal förbättringsmöjligheter, bland annat behovet av återkoppling till polisen vilket skulle kunna öka polisens motivation. Det framkom även en önskan om utbildning i MI, motiverande samtal, inom polisen.
‒Alla rattfyllerister borde tillfrågas, både muntligt och skriftligt. När undersökningen gjordes var det knappt hälften av poliserna som erbjöd SMADIT. I dag tror jag tyvärr det är ännu färre och det är inte okej. Vi vet att det fungerar och alla vinner på att vi får bort rattfulla personer från vägarna, säger Susanne Gustafsson.
Av de rattfyllerister som av ingripande polis erbjuds kontakt med beroendevård eller socialtjänst är det cirka en fjärdedel som tackar ja.
‒Det är ett jättebra instrument med empatiska inslag som jag gillar. Personen får ett erbjudande om hjälp i stället för att bli lämnad med skammen och skulden, säger Tomas Fällén som jobbar med missbruksfrågor inom vuxenenheten i Nyköpings kommun.
Han uppskattar att cirka en rattfyllerist i månaden väljer att ta hjälp via SMADIT.
I Eskilstuna kommun är det några fler.
‒Det är en allvarlig händelse att köra onykter men vi erbjuder alltid hjälp. Alla som kommer till oss behöver en förändring, men alla behöver inte behandling. För den som kört onykter och vill ha en förändring så öppnar sig en dörr i samma stund som polisen frågar: Vill du ha kontakt med socialtjänsten? säger Tomas Fällén.
Vissa poliser har gett uttryck för att rollerna som hjälpförmedlare och ingripande polis kolliderar. Andra ser inga bekymmer alls.
‒Först ska man fånga en rattfyllerist, sen försöka få vederbörande att förstå att personen har ett problem och söka vård. Vilken annan yrkesgrupp har en så mångfacetterad uppgift, frågar sig Per Lange, processledare för trafiki Polisregion Öst.
Calle Ekberg, chef för polisens trafikgrupp i Nyköping understryker att SMADIT kan vara livsavgörande.
‒Många av oss har sett vad som kan hända om en rattfyllerist inte får hjälp. Jag har haft två personer som tagit livet av sig efter att jag delgivit dem körkortåterkallelser. Världen rasar och de står där med skammen. Jag brukar uppmana unga poliser att ta sig tid och bry sig om dem vi stoppar, säger Calle Ekberg.
‒I princip alla som vi tar behöver någon form av hjälp då de kan misstänkas ha ett risk- eller missbruk av alkohol. Det är viktigt att de får snabb respons för det är väldigt skamfyllt. Till skillnad från fortkörning är rattfylleri inget man skryter om, säger Stefan Tranemyr, trafikpolis.
Tomas Fällén, på vuxenenheten, skulle gärna se att fler rattfyllerister tackade ja till SMADIT.
‒Det är svårt att erkänna att man har ett problem och jag upplever att många som tackar ja till hjälp har blivit chockade av händelsen. Det är svårt att få någon att erkänna att man har problem med alkohol. Ingen vill framstå som svag och visa att man inte har koll på i sitt liv.
I Susanne Gustafssons studie intervjuades flera rattfyllerister. Flertalet vittnade om den skam de kände och samhällets syn på brottet. Många berättade också om (det återkallade) körkortets inverkan på den sociala statusen.
"Ja, rattfylla, alkoholism i största allmänhet och alla dess följder, det är det skämmigaste som finns efter pedofili", sa någon.
Men för många medförde polisens ingripande även något positivt. En vändpunkt i livet, ett uppvaknade som till sist fick personerna att ta tag i de underliggande alkoholproblemen.
Susanne Gustafsson igen:
‒När vi intervjuade personerna ett år senare var det inte längre dem själva som individer, deras jobb, familj och körkort som var i fokus. Då tänkte de istället: "Hjälp, jag hade ju faktiskt kunnat döda en människa genom att köra rattfull".