– Det måste vara den absoluta förhoppningen.
Så säger kommunalrådet Malin Hagerström (MP) om huruvida metoo-uppropen får politiska konsekvenser. Och hon för stöd från flera politiker i Nyköping. Men inte alla.
Långtifrån alla är nämligen övertygade om att det är bra att politisera metoo.
Efter den vulkan av berättelser som har vällt upp till ytan till synes utan slut funderar många på vad som kommer att hända härnäst. Räcker vittnesmålen för att förändra samhället i grunden eller behövs konkreta politiska reformer för att vi inte ska vara tillbaka i ungefär samma tystnadskultur när stormen har blåst över?
Sofia Remnert (L) ser flera politiska frågor som bör lyftas efter metoo, både nationellt och lokalt i Nyköping. Att polisresurser måste tillsättas är ett exempel på något hon tror blir en valfråga.
– De här ärendena måste kunna utredas och ska inte prioriteras ner. Och lokalt kan vi ställa krav när vi upphandlar. Ska man handla med Nyköpings kommun kan vi kräva att sexuella trakasserier inte ska förekomma.
Nicklas Franzén (V) vill lyfta trygghetsfrågorna och Malin Hagerström (MP) vill att skillnader i lön, pension och sjukpenning mellan män och kvinnor lyfts. Hon efterlyser också en satsning för att stoppa våldet mot kvinnor.
Men hon konstaterar också att det finns svårigheter med att politisera metoo.
– Man måste skilja ut vad som är brott och vad som är strukturer och kultur. Det kan vara knepigt om det blir en valfråga.
Urban Granström (S) och Marita Göransson (KD) är tveksamma till om metoo kommer att vara en del av valrörelsen.
Både Anna af Sillén (M) och Martina Hallström (C) önskar att det inte blir en valfråga.
– Det är viktigt att alla är överens och drar åt samma håll. Det borde inte vara något motsatsförhållande. Och man kan inte lagstadga hur folk uppför sig. Det handlar till största delen om invanda beteenden hur män behandlar kvinnor, säger Martina Hallström.
Thom Zetterström (SD) tror inte att det blir någon valfråga.
– Jag hoppas ju att alla med förnuftet i behåll tycker att det här är fel. Det är ett samhällsproblem som har lyfts upp.
Varnar för att stifta lagar i affekt
Karin Svanborg-Sjövall, vd på marknadsliberala tankesmedjan Timbro, varnar för en politisering av metoo.
– Det är inte bra att stifta lagar i affekt. Det finns risker när den här typen av opinion piskas upp, då brukar beredningen av lagändringen bli dålig.
Hon tror att många politiker känner press på sig att agera.
– Det finns en efterfrågan på politiskt svar nu, det är många politiker som är stressade.
Jämställdhetsminister Åsa Regnér (S) har aviserat ett lagförslag om ny samtyckeslag före jul. Ett typexempel på en lag som inte kommer få önskad effekt, men som tvärt om riskerar rättsäkerheten, enligt Karin Svanborg-Sjövall.
– I princip handlar det om omvänd bevisbörda vilket är principiellt förkastligt.
Men Heidi Lampinen, ordförande för unga S-kvinnor Rebella, tycker tvärt om att samtyckeslagen är ett bra exempel på hur metoo borde politiseras.
– Det funkar inte med den våldtäktslagstiftning vi har, uppenbarligen.
Hon önskar också uppdaterad sexualundervisning och en översyn av otrygga anställningsformer. Heidi Lampinen ser inte någon fara med att göra politik av metoo, utan tycker tvärt om att det är nödvändigt.
– Den här rörelsen dör inte ut av att vi kommer med politiska förslag för att förändra problemet. Normer förändras inte bara av att vi pratar med varandra utan lagen är också normativ. Det här berör så många områden som politiken kan förändra och reglera. Då måste vi gå in och förändra de delarna som vi kan ändra på.