Miljarder till statskassan
Monopol definieras vanligtvis som exklusiv kontroll för en leverantör av en vara eller en tjänst utan substitut på marknaden. Avsaknad av konkurrens gör att leverantören kan begränsa utbudet och öka priserna för att maximera vinsterna.
Politikens uppgift kan i ett sådant samhälle bli både tydligt och självklart, att tillvarata konsumenternas intressen och främja fri konkurrens. Därför är det förkastligt att staten idag är Sveriges största ägare av konkurrensutsatta företag. Hur kan en minister säkerställa en fungerande konkurrens samtidigt som den har ansvar för ett stort företag som kanske är huvudskälet att konkurrensen inte fungerar. Det räcker med att nämna företag som Vattenfall och Telia för att få talade exempel på att konkurrensen inte fungerar som den ska.
I de fall där privata oligopol, karteller och monopol, utan statlig ägarinblandning, har förekommer har regering och myndigheter traditionellt sett betydligt agerat mer resolut och effektivt. Det gäller bara att dra sig till minnes de senaste årens midnattsräder mot såväl bensinbolag som stora byggföretag för att inse detta.
Lösningen blir således att fortsätta påbörjade avregleringar, privatisera konkurrensutsatt statlig verksamhet och att stärka de konkurrensbevakande myndigheterna, som Konkurrensverket. Detta skulle utöver högre tillväxt ge kanske 400-500 miljarder till statskassan.
Så jobbar vi med nyheter