Av den bouppteckning som konkursförvaltaren, advokat Knut Lewenhaupt, gjort framgår att Saltkråkan på konkursdagen hade tillgångar på 259 211 kronor och skulder på 1 557 887 kronor. Vilket gav en brist i konkursboet på 1 298 676 kronor.
Den klart största fordringsägaren i konkursen är staten, som har ett krav på närmare 1,4 miljoner kronor. Det handlar dels om obetalda skatter och arbetsgivaravgifter som Skatteverket inte fått in, dels om löner till förskolans personal som betalats ut genom den statliga lönegarantin. En bank har en fordran på nästan 150 000 kronor, men övriga krav på konkursboet är på betydligt mindre summor.
Ett pensionsföretag har en prioriterad fordran på knappt 4 000 kronor på Saltkråkan, medan de övriga tio kraven i konkursen är oprioriterade.
Några av fordringsägarna kommer att få en del pengar, berättar Knut Lewenhaupt. I och med att han som konkursförvaltare drev förskolan vidare under en månad hade Saltkråkan också rätt till ett verksamhetsbidrag från Oxelösunds kommun på 185 354 kronor och föräldraavgifter på 18 430 kronor som kommit in. Summor som är inräknade i konkursboets tillgångar.
– De pengarna kommer att betalas ut, säger Knut Lewenhaupt.
Kort efter konkursen polisanmäldes ordföranden i Saltkråkans styrelse, dels av den övriga styrelsen, dels av konkursförvaltaren. Knut Lewenhaupt säger att han gjorde en polisanmälan så snabbt eftersom det fanns en uppenbar misstanke att förskingring orsakat konkursen. Knut Lewenhaupt förklarar vidare att det inte framkommit något som pekar på att någon annan i styrelsen skulle bli ansvarig för bristen i konkursboet.