Ministern sågar facket, missar halva poängen
Det blev en ganska intressant ordväxling när barn- och ungdomsminister Lena Hallengren samtalade med Annika Lantz i radion igår. Hallengren hade nämligen gått ut och krävt att arbetsrättsundervisning skulle få mer utrymme i samhällskunskapsundervisningen. Man vet ingenting om arbetslivet förrän man väl är där, sade ministern om dagens unga.
När Hallengren ska skriva in ökad fokus på arbetsrätt i riktlinjerna för ämnet samhällskunskap borde hon samtidigt ta tillfället i akt och sätta liknande särskild fokus på entreprenörskap och företagande, eftersom arbetsrätt och entreprenörskap är intimt sammankopplade. Utan entreprenörer, inga företag, inga jobb och inga löner.
Att gymnasieeleverna är helt nollställda om arbetsmarknadens villkor är dock en bild som får stå för ungdomsministern, och regeringen. När hon hävdar detta, underkänner hon samtidigt det informationsarbete som fackföreningar och andra sedan tidigare gör bland ungdomar. Men det är däremot möjligt att undervisningen som helhet kan stärkas. En grundläggande kunskap om sina rättigheter och skyldigheter på arbetsmarknaden, är värdefullt för de hoppfulla unga som står i begrepp att söka sina första jobb eller, märk väl, starta egen verksamhet. De sistnämnda är en nationell bristvara, det medges. Eleverna som lämnar gymnasieskolan såväl från yrkes- som mer teoretiskt inriktade linjer bör tillförsäkras god grundläggande kunskap om spelreglerna på arbetsmarknaden, om anställningsformer, arbetstider och lönevillkor.
Men det är lika grundläggande att unga människor lämnar gymnasieskolan med goda kunskaper om entreprenörskap, idé- och innovationsutveckling och möjligheterna att på eget initiativ förverkliga sina yrkesdrömmar och därigenom säkra sin egen och ibland även andras försörjning. Ungdomsministern förmår bara se ena sidan av myntet, och ett mynt som bara är präglat på ena sidan får man som bekant inte mycket för.
Så jobbar vi med nyheter