Tomas Ånestrand visar en åker på sin gård Viby, strax norr om Björnlunda. Här har vildsvinen varit och bökat upp stora partier i gräset, och satt käppar i hjulen för vallproduktionen.
‒Vi har aldrig skjutit så mycket grisar, ändå kommer det bara fler och fler, säger han.
Den uppbökade jorden är svår att återställa och leder till stora risker i samband med skörd, då stenar riskerar att förstöra maskiner och i värsta fall flyga in i traktorhytten. Dessutom är det lätt att få med i jord i gräset, vilket leder till bakterietillväxt, sjuka kor och antibiotikakurer.
Det finns för mycket vilt i Sörmland. Det är mjölkbönderna Andreas Andersson, Anders Alm och Tomas Ånestrand, som tillsammans har omkring 250 mjölkkor, överens om. Framför allt är det vildsvin, kron- och dovhjort som skapar problem för lantbruket.
Att vissa markägare lägger ut foder till vildsvinen för att det ska finnas många djur att jaga är ett av problemen. Att inte Jägareförbundet gör mer för att hålla beståndet på rimliga nivåer är ett annat. Det tycker Alf Hedlund, ordförande för LRF:s kommungrupp i Gnesta.
‒De har ju fått extra medel för att göra något åt det här problemet, men det har de misskött, säger Alf Hedlund.
Andreas Andersson efterlyser även enklare regler för att få använda vildsvinsfällor, något som skulle underlätta får lantbrukarna att skydda sina grödor mot de glupska djuren.
‒Vi måste få rätt förutsättningar, menar han.
På frågan om det inte går att lösa problemet med stängsel svarar de tre mjölkbönderna att det är en orimligt kostsam åtgärd för företagare som redan är hårt pressade av låga mjölkpriser.
‒Riksdagen beslutade förra året om en nationell livsmedelsstrategi, med målet att vi ska producera mer livsmedel här i Sverige. Det största hindret för att vi ska nå det målet är det höga vilttrycket, säger Alf Hedlund.
Jägareförbundet: "En markägarfråga"
Det är inte först gången som Jimmy Pettersson, Jägareförbundets ordförande i Sörmland, hör talas om kritik från lantbrukare när SN ringer upp.
‒Vi är överens om att det är stora skador på vissa håll som vi måste göra något åt. Men det är hela tiden en markägarfråga, det är lite för ofta som man fokuserar på jägarna kan jag tycka, säger Jimmy Pettersson, som själv bor i Stjärnhov.
Det stämmer att förbundet har fått ekonomiskt stöd för att jobba med den här frågan, menar han. Det har bland annat resulterat i dovhjortsprojektet, som länsstyrelsen driver efter ett gemensamt initiativ från Jägareförbundet och LRF.
Pettersson menar dock att det numer är hjort som skapar problem för markägare, snarare än vildsvin. Åtminstone i Sörmland.
‒Vår uppgift är ju att lära jägare att jaga. I de här områdena har vi haft vildsvin sedan 80-talet, de stora problemen finns i nya etableringsområden i Småland och Västmanland, säger han.
En fråga som ofta dyker upp i de här sammanhangen är att vissa markägare utfodrar vilt på ett ansvarslöst sätt, för att det ska finnas djur att jaga. Det leder i sin tur till att stammarna växer över den gräns för vad skog och mark klarar av.
‒Det fanns skräckexempel på det tidigare, det har inte sett bra ut. Men det har skett väldigt mycket de senaste fem åren. Det har varit en väldigt positiv utveckling, säger Jimmy Pettersson.