Mona har nära till skrattet

Övrigt2003-04-25 17:31
Mitt inne i det enorma Coop-varuhuset i Nyköping, bland färgglada kökshanddukar, porslin och diverse andra redskap för hemmet , står Mona Jonsson och plockar med de nyanlända varorna.
Mona är född i Hälsingland, i en liten by ovanför Mora, och kom till Nyköping i tolvårsåldern.
Min pappa fick jobb här i staden, så på den vägen är det, säger hon själv.
På Coop har hon arbetat i ungeär fem år, men hon har en lång och gedigen erfarenhet från servicyrket.
Ja du, det är nog i alla fall en 35 år. Men det är en kul bransch och jag träffar mycket olika människor varje dag!
Mona är en glad kvinna, hon har nära till skrattet och är en sådan människa som liksom skrattar med hela kroppen, ett smittande skratt. Vi pratar en del om dialekter, hälsingemålet hör man nämligen inte så mycket av i hennes tal.
Det finns vissa ord som är kvar. Persilja är ett ord som jag uttalar lite annorlunda.
Mona kör lite olika uttalsvarianter och visst skiner barndomsdialekten igenom, åtminstonde lite grand.
Längtar du tillbaka till barndomens hemtrakter?
Jag har inte något emot att flytta uppåt i landet , men samtidigt har jag mina barn här och det är svårt att flytta långt bort från dem, även om de är stora.
I arbetsuppgifterna ingår allt från att plocka upp varor, städa och hålla snyggt till att sitta några pass i kassan.
Det är bra med arbetsrotation, det ger omväxling i arbetet, säger Mona och kikar på klockan.
Det är snart dags att bege sig bort mot utgången för ett kortare kassapass.
Många kassörskor har alla varunummer i huvudet. Hur är det med dig?
Allt som säljs i lösvikt har ju varunummer och jag tror att jag har det vanligaste i huvudet, äpplen, godissorter och liknande varor, säger hon leende.
Mona arbetar 75 procent, det trivs hon bra med och dessutom blir det tid över för hennes stora intresse.
Jag älskar att pyssla i trädgården! Kratta och fixa med fröer och blomplanteringar, det är så roligt, utbrister hon strålande.
Vad är du för blomtyp?
Jag gillar gröna växter, speciellt buxbom. Och pelargoner och slingerväxter förstås.
Vad gör du med vissna blommer, kan du slänga dem utan att det skär i hjärtat?
Usch, det är svårt, det är ju så kul om de tar sig igen. Jag slänger bara om de är riktigt riktigt vissna.
Kanske är arbetsplatsens trädgårdsavdelning ytterligare en anledning till att Mona trivs så bra om dagarna.
Jag smiter ut där en gång om dagen, luktar på blommor och inspireras. Det är härligt!
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om