Mozart och Mendelssohn med imponerande spel

Men att en blandad proffs- och amatörorkester som Filharmoniska Sällskapet vågar sig på något sådant vittnar om kvalitetsarbete och en mycket bra dirigent.
Och att det genomgående lät så bra som i lördags är lite av en sensation. En hel del nya ansikten syntes förstås bland musikerna, bland annat två fagottister. Men säkert hänger förbättringarna också ihop med att orkestern helgen före ägnat sig åt mental träning under Kjell Fagéus ledning.
Självförtroendet verkade alltså ha ökat liksom spelaptiten. Ja, ofta under kvällen kändes det som om musikerna var alerta på tåspetsarna och på väg framåt, till och med aningen före dirigenten. Några gånger hördes dock osäkerhet, då dirigentens slag kunde varit tydligare på känsliga ställen.
I Lars-Erik Larssons ”Pastoralsvit”, som inledde, tog det ett tag innan allt flöt på så där lätt och underhållande, men annars var det en fin öppning med rörligt träblås mot hornen och trumpetfanfarerna, och så stråkarna som ständigt blir bättre och nu spelade riktigt intensivt i den berömda romansen (där de ville ta ut crescendot lite för tidigt).
Bästa tänkbara solist i Mozarts klarinettkonsert? Jag gillar egentligen inte sådana utmärkelser, men Kjell Fagéus hade allt: melodiernas mjuka sång om glädje och sorg plus det elegant virtuosa. I lördags ställde han sig två meter längre bak än solister brukar och blev på så vis en del av orkestern, där stråkarna lät så bra som om de aldrig gjort annat än växelspela med en solist. Och från bassettklarinettens djup kom ofta de mäktigt låga tonerna som gav sådan karaktär åt denna konsert.
Ett kraftprov som imponerade blev avslutningen med Mendelssohns tredje symfoni. Ännu fler stråkar hade behövts för att riktigt balansera allt starkt blås. Men samtidigt gjorde det gott med detta tryck i musik som ibland stormade som Wagners ”Flygande holländare” men inspirerats av Skottland och berättelser om liv och död, kärlek och oväder i ”Ossians sånger”.
Nu återstår det bara för publiken i Nyköping med omnejd att uppskatta vad som är på gång och komma och fylla de tomma platserna.
Till nästa gång hoppas vi också att det tekniska kan fungera, så att det går att använda mikrofonen utan rundgång. I lördags bidrog strulet till att Per Andersbergs kommentarer blev utdragna och virriga. Det är skandal, när han annars brukar vara både innehållsrik och ganska koncis.