I snart 30 år har Scenkonst Sörmland arrangerat konserter i samarbete med innehavare av sörmländska slott och herrgårdar. Merparten av konserterna har subventionerats av Scenkonst Sörmland. Men några konserter har varje år haft andra avsändare. Det gäller bland annat Julitafestivalen som pianisten Carl Pontén arrangerat på Julita gård under de senaste 25 åren. Hittills har Julitafestivalen funnits med i Scenkonst Sörmlands marknadsföring, både i programbladet "Musik på sörmländska slott och herresäten" och i annonseringen av sommarmusiken.
Men till säsongen 2018 har Scenkonst Sörmland valt att enbart låta sina egna arrangemang synas i marknadsföringen. Enligt Carl Pontén innebar det att en tredjedel av konsertarrangörerna ställts utanför. Bland dem finns både Nyköpings och Katrineholms kammarmusikföreningar.
– Istället har vi fristående arrangörer tvingats ge ut ett eget programblad. Vi har också satt upp en egen hemsida. Men det är inte lätt att nå ut när man efter så många år plötsligt måste starta från noll, säger Carl Pontén som tycker det är konstigt att inte alla lokala konsertarrangörer får del av Scenkonst Sörmlands marknadsföring.
– Nu är det enbart Scenkonst Sörmlands egna produktioner som syns. Vi borde komplettera varandra i stället för att konkurrera. Och framförallt borde inte skattefinansierade Scenkonst Sörmland slå undan benen för dem som jobbar ideellt med konsertverksamhet.
Han är också kritisk mot att, som han ser det, Scenkonst Sörmland försöker tvinga på honom och andra arrangörer sitt eget konsertutbud.
– Det är inte självklart att deras utbud passar på Julita eller på andra spelplatser.
Ismo Railisson är musikproducent på Scenkonst Sörmland och har arbetat med konsertserien "Musik på sörmländska slott och herresäten" de tre senaste åren och säger att han under den tiden insett att det funnits behov av att förändra både utbud och spelplatser.
– Vi har breddat programmet och också letat efter nya scener. Allt handlar om att nå en större, bredare och gärna även yngre publik. Vi har också beslutat att endast ta med vårt eget programutbud i katalogen. Ytterst är det Scenkonst Sörmland som står som garant för kvaliteten på programmen. Tidigare har vi inte alltid haft kontroll över vad som erbjudits i programbladet. Vårt uppdrag är att arbeta med professionell musik, då måste vi också veta vad det är vi marknadsför. Det handlar inte om att stänga någon ute utan om att ha en klar och transparent struktur. Scenkonst Sörmland är inte den sorts resurscentrum som de enskilda arrangörerna kanske efterfrågar. Men jag ser ingen konflikt i att det finns två program, snarare handlar det om ett fantastiskt komplement till vårt utbud.
Archie Douglas, ägare av herrgården Ekensholm utanför Malmköping, är en av de konsertarrangörer som inte fick plats i Scenkonst Sörmlands program för sin konsert med operasångerskan Kerstin Avemo och gitarristen Mats Bergström som hölls i slutet av juni. Han anser att Scenkonst Sörmland gjort en ideologisk omsvängning och inte längre vill subventionera klassisk musik.
Uppgörelsen mellan Scenkonst Sörmland och arrangörerna har i stora drag sett ut så här: Arrangören köper in en subventionerad föreställning av Scenkonst Sörmland och står för STIM-avgift, besöksolycksfallsförsäkring, lokal och städning. Scenkonst Sörmland står för annonsering, affischer och marknadsföring. Eventuellt biljettöverskott tillfaller arrangören.
– Jag har inte tjänat några pengar på konserterna, tvärtom. För mig har det mer varit en kul grej, en anledning att snygga till lite och ge människor tillträde till Ekensholm.
Men nu ställer sig Archie Douglas frågande till Scenkonst Sörmlands musikval.
– Deras eget utbud är så smalt och udda att publiken sviker. Förra året fick jag ett skotskt folkmusikband med väldigt mycket elektronisk musik. Knappt hälften av biljetterna gick åt. När det är klassiskt är det oftast vara utsålt. Men nu är det bara experimentellt, normbrytande, gränsöverskridande och genreblandat som gäller. Tyvärr lockar det inte någon publik.
Ismo Railisson menar att det inte stämmer.
– Vårt program består fortfarande till hälften av klassisk musik. Så kommer det att vara även i fortsättningen. Men under de tre senaste åren har vi mycket medvetet plockat in också folkmusik och världsmusik. Och det har dragit publik. Ska konsertserien överleva på sikt måste vi också vara beredda att förnya både musik och spelplatser.