Snart kommer ett tiotal musselodlingar sättas ut i Trosa skärgård, som en del i ett treårigt forskningsprojekt i kampen mot övergödning i Östersjön.
Musslorna som sätts ut kommer inte att fodras, utan suger åt sig näring från omgivningen, och filtrerar på så sätt vattnet.
Martin Reutgard och Martin Karlsson från Ecopelag som driver liknande projekt i Stockholms skärgård och i Öresund kommer nu fortsätta forskningen på Sörmlands kust med stöd från Trosa kommun och Sörmlands länsstyrelse.
I dag, onsdag, beslutar politikerna i kommunfullmäktige om kommunstyrelsens förslag på att ge det lokala vattenvårdsprojektet 75 000 kronor.
Martin Reutgard och Martin Karlsson vill sätta upp odlingarna i ett område som är klassat som naturreservat, något som länsstyrelsen ännu inte godkänt.
– Men det är bara en tidfråga, säger Stefan Björnmalm (C), ordförande i Kommunstyrelsens ekoutskott.
Han tror på den nya forskningen och är övertygad om att det småskaliga projektet kommer att kicka i gång snart.
– Det är intressant att se nya metoder och det är inte några stora installationer det handlar om. Det är anläggningar på en kvadratmeter, säger han.
Inledningsvis kommer forskarna från Ecopelag att genomföra olika tester för att se vilka tekniker som är bäst för att musslorna ska må bra i Trosas skärgård.
Askölaboratoriets forskare som tidigare odlat musslor i området, hade problem med att få djuren att trivas. De hade långa linor som låg ute och flöt, och hoppades att musslorna skulle fästa på dem.
– Det fungerade inget vidare. Men det här är en ny teknik. Musslorna befinner sig på tio meters djup och därmed slipper man den sortens problem. Det har projekten som Martin Reutgard och Martin Karlsson drivit tidigare visat, försäkrar Stefan Björnmalm.
– Jag har sysslat med sådana här frågor väldigt länge, och jag känner inte till någon annan metod där man kan angripa problemet med befintliga närsalter, vilket man gör här.
Men projektet "Små musslor med stort värde" som fick Skärgårdspriset förra året kommer inte att kunna ersätta nuvarande reningsverk.
– Den här åtgärden är egentligen för att hantera de ämnen som redan finns i systemet, och minska närhaltssalterna, säger Stefan Björnmalm.