Kortfilmer visas på filmfestivalen Frame på Biostaden i morgon, lördag. Mustafa Kablawi är skådespelare i ett av bidragen. Han är förväntansfull inför visningen. Och faktiskt inte nervös.
– Nej. Filmen är bra. Och jag är säker på mig själv.
Han tycker om att stå i rampljuset, att få publikens ögon på sig. Och han har redan lite scenerfarenhet. I Syrien, där han växte upp, var han med i skolans teatergrupp. I Nyköping stod han i början av mars på Slakthuset i Nyköpings scen, där han deltog i tävlingen Musik Direkt. Och varje måndagskväll står han på scen på Koordinaten i Oxelösund, där han tränar med teatergruppen Teater Royale.
– Musik och film påminner om varandra. Både musiker och skådespelare utgår från sig själva, konstaterar han.
Mustafa tränar visserligen teater, men det är inom filmbranschen som han vill göra karriär.
Hemma i lägenheten i Oxelösund tittar han på många filmer, alltid via sin dator och ofta med hörlurar på för att inte störa systern som sover i rummet intill. Han tittar på amerikanska, svenska och arabiska filmer. Han granskar verken noggrant.
– Vilken skådespelare är bäst? Vem är sämst? Och varför? Vad kunde ha gjorts bättre? Vilka skådespelare skulle jag vilja arbeta med? Jag analyserar – för att själv kunna bli bättre.
Han säger att han redan känner sig som en skådespelare. Han vill lära sig mer. Och han vill bli känd. Men han har en ödmjuk inställning till kändisskapet.
– Det är lätt att bli känd, men svårt att fortsätta vara det. Det finns många kända skådisar som är kaxiga och otrevliga. Jag är inte så´n. Jag ska inte bli så´n. Jag vill att människor ska tycka om mig, för utan människor som tittar är jag – som skådis – ingenting. När jag blir känd ska alla som vill få ta bilder på och med mig.
Han siktar mot den amerikanska filmindustrins hjärta. Han förstår att vägen dit är lång. Men han har en plan och en tro på en egen nisch.
– Jag arbetar först som skådespelare inom film i Sverige. Här kan jag specialisera mig på att göra film med både arabiska och svenska som talat språk. Efter fem år kanske jag kan flytta dit alla flyttar – Hollywood.