Arbetsgruppen i Stjärnhov har fram till sista juni på sig att samla in 200 intresseanmälningar. Just nu har drygt 130 hushåll sagt ja, och mjölkbonden Paula Pönniäinen börjar bli lite stressad.
‒Vi använder internet dagligen i mjölkproduktionen. I dag har vi uppkoppling via ADSL, men koppartrådarna kommer ju läggas ned om några år, säger hon.
Paula Pönniäinen och ett par av hennes grannar skapade arbetsgruppen och inledde för några månader sedan ett samarbete med det Teliaägda bolaget Zitius. Gruppen sköter grovjobbet som innebär att få så många boende som möjligt i området att anmäla intresse. Zitius tar sedan över och gräver, installerar och förvaltar fiberkablarna, om kalkylen går ihop.
‒Jag tar fram ett beslutsunderlag som är så bra som möjligt och går till mina chefer, men jag är rätt glad att jag inte behöver fatta besluten, säger Edward Rassmus, landsbygdssäljare på Zitius som agerar kontaktperson för arbetsgruppen i Stjärnhov.
Han berättar att det initialt är en ren förlustaffär att gräva fiber på landsbygden. Pengarna hämtas hem av Teliakoncernen som nätägare på lång sikt.
[fakta nr="1"]
I Stjärnhov är erbjudandet gentemot hushållen en installationskostnad på 21 900 kronor, men den faktiska kostnaden för att dra fiber på landsbygden ligger någonstans mellan 50 och 100 000 kronor per hushåll, beroende på saker som markföhållanden och avstånd mellan husen.
En del av kostnaden söker Zitius stöd för hos länsstyrelsen, inom ramen för landsbygdsprogrammet. 60 procent av pengarna kommer från svenska staten, och 40 procent kommer från EU. Men den pott som länsstyrelsen i Sörmland förfogar över, 109 miljoner kronor, är i praktiken slut.
Nästa vända stödpengar, regeringens så kallade bredbandsmiljard, kommer till hösten eller i början av nästa år och väntas betyda omkring 30 miljoner kronor till Sörmland. Det kommer innebära fler avslagna ansökningar, menar Jan Petersson, bredbandskoordinator på länsstyrelsen.
‒Sannolikt blir det så. Vi skulle behöva betydligt mer pengar än 30 miljoner för att täcka det ansökningstryck vi har i dag. Men vi hoppas också att marknaden ska bygga mycket, säger han.
Fiber – ett vägval för kommunerna
I tre kommuner i Sörmland, Katrineholm, Flen och Vingåker, har politikerna valt att skriva avtal med fiberaktörer för att skynda på bredbandsutvecklingen på landsbygden. I Katrineholm togs nyligen ett första spadtag, och kommunen har där satsat 50 miljoner kronor för att garantera ett pristak för hushållen.
Väljer man den vägen stängs dock samtidigt dörren för det bidrag som grannarna i Stjärnhov nu hoppas på. Stödet som söks från staten och EU via länsstyrelsen har nämligen villkoret att ingen annan offentlig finansiering får finnas, och det innefattar kommunala pengar.
Håkan Ekstrand (C), oppositionsråd i Gnesta, är själv ordförande i en fiberförening i Kattnäs, som Zitius har tagit över. Han tycker att kommunen borde göra mer för fiberutvecklingen på landsbygden.
‒Vi har från oppositionens sida försökt få kommunen att satsa, men vi har gått i väggen varje gång. Det enda man gjort är att döpa om IT-chefen till bredbandssamordnare, säger Ekstrand.
Majoriteten tror att marknaden kan klara av utvecklingen utan kommunal hjälp.
‒Vi sålde vårt stadsnät till Telia för att vi ansåg att professionen och kunskapen finns där, säger Ann-Sofie Lifvenhage (M), kommunalråd, som menar att 95 procent av alla hushåll kommer att vara erbjudna en anslutning under 2018.