Nästa steg för Irak
Kriget har skapat oroshärdar som inte försvinner av sig själva, regeringen behöver folkligt stöd i kampen mot terrorn. Terrorister, inhemska och utländska, drar fördel av de många revorna i samhällsnätet. Dessutom kvarstår de underliggande spänningarna mellan shiamuslimer, sunnimuslimer och kurder i olika delar av landet. Irak är ingalunda en enhet, snarare en samling av mer eller mindre rykande oroshärdar i skriande behov av civil struktur.
Den irakiska ledningen har därför ett tungt arbete framför sig för att upprätthålla säkerheten och vinna folkets förtroende. Övergreppen mot fångar, i USA:s regi, har haft djupt förödande verkan. Regeringen måste övertyga folket om att den är den enda positiva, konstruktiva kraften i landet. Den kraft som kan återställa lag och ordning. Men det är ett bräckligt läge.
Om landet ska kunna hålla allmänna val som tänkt i början av januari 2005 behövs ett starkt internationellt, FN-förankrat stöd för den nya regeringen. Nato har erbjudit Irak hjälp att träna irakiska säkerhetsstyrkor. Men regeringen behöver också omvärldens stöd att skapa de demokratiska strukturer som ger förutsättningarna för verkligt självstyre. Ordningen i det framtida demokratiska Irak måste bäras upp av irakierna själva, av ett folkligt motstånd mot den antidemokratiska terrorn. För att uppnå detta krävs att den nya regeringen har kraft och resurser för att motverka våldet, för medborgarnas säkerhet.
Kampen mot Saddam Hussein gavs namnet Operation Irakisk frihet. Men så länge demokratiseringsprocessen enbart hänger på den styrka som de utländska trupperna tillför, förblir den irakiska demokratin en papperstiger med anvisningar endast på engelska.
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!