Det är flera år sedan som tidningar började ta betalt eller åtminstone började planera för att sluta skänka bort redaktionellt material på webben. Brittiska Financial Times och amerikanska New York Times har sedan länge hundratusentals digitala prenumeranter som väljer att betala för att få läsa nyheter på annat än papper.
Betallösningarna varierar. En del tidningar, exempelvis Svenska Dagbladet, låter den inloggade läsa ett antal artiklar i månaden gratis. Därefter får man betala antingen dagspass eller månadsprenumeration. Andra, exempelvis Aftonbladet, väljer att alltid låsa en viss typ av artiklar som lockar extra mycket till läsning. Till det räknas många kändisartiklar, modejobb, listor och tester. Mot en månadsavgift har man tillgång till allt. Rena nyhetsartiklar är däremot fortfarande gratis.
Men det är en utmaning att få läsare att betala för något som de är vana att få gratis. Enligt medieforskaren Lennart Weibull har intresset ökat för att läsa nyheter på läsplattor, som kan ha sidor som liknar den redigerade papperstidningen. Då är det också lättare att ta betalt.
Att välkända och etablerade varumärken som New York Times och Aftonbladet har knutit många digitala prenumeranter till sig är kanske inte överraskande. New York Times har 17 miljoner läsare runt om i USA.
Lokaltidningar har i stället fördelen att de sitter på unikt material som intresserar den lokala läsekretsen. Men i takt med att annonsintäkter och antal prenumeranter sjunker, som det gjort hittills i hela branschen, finns risken att man inte har nog med resurser att bevaka orterna som tidigare. Det är därför nödvändigt att hitta fler sätt att få inkomster.
— Få produkter har så stark daglig kontakt med sina kunder som de lokala morgontidningarna. Digitaliseringen av informationsflödet förändrar visserligen spelplanen men innebär samtidigt stora möjligheter att bli ännu viktigare i människors vardag, säger Göran Carstorp, chefredaktör SN.
Enligt Maria Åkesson, forskare i informatik vid Halmstad högskola, blir det extremt viktigt för mediehusen att tala om vad man är duktig på: journalistik som innebär en granskning och jämförelse med andra källor. Det är något som inte bloggare eller twittrare i allmänhet gör.
Man kan inte ta för givet att läsare, i synnerhet yngre, vet vad som skiljer gratisinformation från journalistik värd att betala för, resonerar hon. Därför är det viktigt att tidningar tydligt kan berätta varför betald journalistik är bättre. Dessutom är det avgörande att man inte börjar tumma på kvaliteten, annars tappar journalistiken sitt kärnvärde.