Nej, den som är satti skuld är inte fri

Alla vet eller borde veta att den som är satt i skuld inte är fri. Ändå måste de flesta någon gång i livet ta lån - för att köpa bostad eller bil, exempelvis. De flesta klarar sina betalningsåtaganden. Några gör det inte. Risken är att de sistnämnda nu är på väg att bli fler. Konsumentverket varnar för att allt fler svenskar lever med små marginaler och små eller inga tillgångar. Hushållens skuldsättning har ökat kraftigt under de senaste åren. Så många som 140 000 svenskar sägs i dag ha fastnat i någon form av skuldfälla. Många gånger handlar det om svåra personliga tragedier.
Det finns tydliga exempel på ömmande fall, där allt gått åt pipan trots ärliga och enträgna försök att reda ut skuldproblematiken. Skuldsaneringslagen, som tillkom 1994, ger svårt skuldsatta en chans att börja om utan skulder efter fem års saneringstid på existensminimum. Detta kan logiskt nog bara beviljas en gång i livet.

Den nuvarande lagstiftningen har kritiserats för att vara alltför tillkrånglad. Att regeringens utredare nu föreslår att de drabbade ska vända sig direkt till kronofogdemyndigheten utan att först ha diskuterat med kommunens skuldrådgivare, framstår som en rimlig förenkling av processen. Liksom att tingsrätten ska fokusera på överklaganden. Förändringsförslagen i övrigt går ut på att tydliggöra processen och minska krångel, bland annat genom att öppna för en snabbare start på saneringen efter taget beslut. Tillgångar i pensionsförsäkringar och pensionssparanden ska genom en ändring av inkomstskattelagen bli lättare att få ut i förtid.
Regeringens utredare vill utöver detta ta bort kravet på så kallat egenförsök. Med nuvarande lagstiftning måste den drabbade först själv försöka få till en avbetalningsplan med sina borgenärer, innan man kan ansöka om lagstadgad skuldsanering. Att ta bort detta krav sänder en märklig signal, även om det till synes förenklar processen. Nog finns det en viktig poäng med att de drabbade först ska försöka lösa problemet på egen hand. Den lagstadgade skuldsaneringen måste förbli en sista utväg.
Inkassoföretagen påpekar dessutom att de når större framgång med dem som gör frivilliga betalningsuppgörelser. Bland dem som idag beviljas skuldsanering enligt lagen, är det så många som var tredje som åter hamnar hos inkasso, enligt företagen. Intrum Justitias egen statistik säger att återfallssiffran är så bedrövande hög som 40 procent. Detta bekymmer borde ha varit något för utredningen att sätta tänderna i när den ändå höll på.