Nu börjar Dans bisyssla

Dan Gullbrand, ordförande i Björkviks biodlareförening, jobbar med att förbereda sina bisamhällen för sommaren. Han har gjort rent, städat undan döda bin, sökt rätt på drottningen, märkt och vingklippt henne. Så förbereder han alla sina bisamhällen, men med så få ingrepp som möjligt. Dan har en medelstor odling, cirka 15 samhällen, vilket han förklarar är ganska vanligt för en hobbyodlare.

Biodling har varit en hobby för Dan Gullbrand i 30 år. Han har sina samhällen vid den tidigare sommarstugan, permanentbostad sedan han slutat på SKF i Katrineholm. Huset ligger i närheten av gården Åsätter i Björkvik.
Dan använder en praktisk uppstaplingskupa för sina samhällen. Där finns ett yngelrum där drottningen lägger ynglen och ynglen föds upp i cellerna. Flera lådor kan ställas ovanpå varandra.
Bisamhället ökar väldigt kraftigt vid den här årstiden, berättar Dan. Det kan finnas mellan 70 000 och 80 000 bin i ett samhälle under den intensivaste tiden. På hösten slutar drottningen att lägga ägg och det kanske bara är 20 000 bin som övervintrar.
Det är väldigt viktigt med bin för att vi ska få goda skördar av frukter av bär. Biodlingen har varit en krisbransch som börjar rätta till sig efter att ha varit nere på bottennivå. Att skaffa fler samhällen och bygga ut är enda möjligheten.
Det är svårt att intressera ungdomarna för biodling, menar Dan. I Björkviks biodlareförening är vi arton medlemmar. Men det finns på tok för få biodlare. Och bina dör om man inte sköter om dem. Något stöd för dem som sysslar med biodling finns inte även om det finns EU-stöd centralt och de enskilda biodlarna kan få hjälp med viss kurslitteratur.

Diskussionen handlar också om skatt. Biodlarna skulle helst vilja slippa skatt, ungefär som bärplockare. Men skatt måste betalas på försäljningen. Om man har femton samhällen är det en hobby, vid sexton blir det näringsverksamhet. och då följer att man måste ha en viss bokföring.
Det är väldigt mycket jobb med bin, förklarar Dan. Timförtjänsten är inte hög. Och bina påverkar miljön i högsta grad.

De produkter man kan få ut är förutom honungen ett kittvax som har en viss betydelse medicinskt och kan användas som antibiotika. Dessutom kan man sälja bivaxet och det kan användas till ljus eller kosmetika liksom pollen som säljs i drageer.
Vi själva äter mycket honung och vi är sällan förkylda. Vårhonungen är den bästa och den vill vi ha själva, säger Dan.
Under säsongen slungar man honung två eller tre gånger. Det är bina själva som talar om när det är dags genom att täcka över cellerna när honungen har en vattenhalt på under 20 procent.
På hösten slutar drottningen att lägga ägg, all honung är borta och bina får sockerlösning för att klara vintern. Det bör vara klart innan oktober.