Maila Ketolainen satt ensam på sängkanten i sitt rum och väntade besök. I bokhyllan stod foton med glada barn och vid fönstret silade dagsljuset fram genom de röda gardinerna.
Hon hörde dörren öppnas och när hon såg Tuula Lampela komma in i rummet brast hon ut i ett brett igenkännande leende. Maila reste sig upp och gav Tuula en varm kram och sa några ord på finska. De stod där en lång stund tillsammans, höll varandras händer och pratade, Maila skrattade och återvände för en stund till verkligheten.
Det här hände i början av november. Maila Ketolainen bor på Arkens demensboende i Nyköping och Tuula Lampela kom med den glada nyheten att ett äldreboende i Nyköping ska få finsktalande personal.
Maila Ketolainen är bara 70 år och lider av demenssjukdomen Alzheimer. En förödmjukande och elak sjukdom som drabbar hjärnan och bit för bit angriper nervcellerna så att de fungerar allt sämre och slutligen dör. Alzheimer kan komma smygande med glömska, det blir allt svårare att skriva och räkna och den språkliga förmågan blir allt sämre.
Maila kom till Sverige från Finland för snart 50 år sedan och kunde knappt ett ord svenska. Men hon lärde sig det nya språket, gifte sig och fick barn, hon jobbade bland annat inom äldreomsorgen och träffade dagligen personer som bara pratade svenska. Maila var också aktiv inom Finska föreningen och ställde upp som tolk och hjälpte finsktalande som inte kommit lika långt med svenskan som hon själv.
Nu har Alzheimer slagit till mot Maila och hon har återvänt till modersmålet finska, nästan inga spår finns kvar av det svenska språket. På Arkens äldreboende har personalen lärt sig en del små finska ord, men ingen behärskar språket.
Innanför dörren stod undersköterskan Susanne Brolin och såg hur Maila sken upp när hon hörde Tuulas finska klinga ut i rummet. Susanne hade lärt sig några ord finska och kunde göra sig hjälpligt förstådd, men det räcker förstås inte för att hitta nyanser och känslor i ett samtal.
Plötsligt är Maila själv beroende av en tolk för att kunna bryta den isoleringen. Hon har inte kunnat förklara enkla vardagliga saker, som hur det känns när det gör ont i magen eller att kaffet är för varmt och bränner i gommen, kanske att hon vill bli väckt tidigare eller att hon möjligen skulle vilja ha en sovmorgon.
När Nyköpings nya äldreboende Myntan på norra Arnö invigs flyttar förmodligen Maila Ketolainen dit. Då kan isoleringen vara bruten, där ska det finnas åtminstone en bland personalen som talar och förstår Mailas modersmål finska. Ett krav som Finska föreningen i Nyköping har drivit under många år, men som slagit rot hos politikerna först nu. "I början såg vi inte samma behov som de gjorde", förklarade Jacob Sandgren, socialdemokratisk ordförande i vård- och omsorgsnämnden.
Men behovet lär växa. I dag finns ungefär 400 Nyköpingsbor med finska som modersmål och som är äldre än 65 år. Dessutom bor här människor med modersmål som arabiska, somaliska, persiska, serbokroatiska och spanska. De har alla, precis som Maila Ketolainen, rätt att slippa den dubbla isoleringen som demensen innebär och åldras med värdighet.