Nu sätter landstinget ekonomin under lupp
Nu drar politikerna i landstinget åt nödbromsen ytterligare. En rad nya åtgärder måste till för att stoppa det galopperande underskottet i ekonomin.
Läget blir inte mindre dystert av att också de kommande två åren knappast bjuder på någon ljusning.
Det balanskrav som landstingen numera har på sig är att intäkterna ska överstiga utgifterna.
Skulle man inte klara av det kravet under ett enskilt år måste den obalansen rättas till inom senast två år.
Men de dystra prognoserna framöver tyder på att man inte kommer att klara det heller.
En tröst i bedrövelsen är möjligen att vi inte är ensamma, flera andra landsting befinner sig i samma situation, säger Alf Engerfors, landstingsråd, s.
Just nu jobbar därför en grupp från flera landsting för att med Landstingsförbundets hjälp få ytterligare respit med balanskravet.
En skattehöjning ser Alf Egnerfors inte som en lösning.
Nej, det blir ingen skattehöjning under 2003, säger Alf Egnerfors.
De här problemen måste vi hitta andra lösningar för.
För södra hälso- och sjukvårdsområdet, SHSO, upprättar politikerna nu en ny omgång åtgärder för att förbättra ekonomin. Åtgärderna sprider ut sig på flera områden när kostnaderna nu ska granskas med lupp.
Först på listan står ett stopp för hyrläkare. Kostnaden för att anlita bemanningsföretag för att komma till rätta med läkarbristen ökar. Bara under 2002 kostar bemanningsföretagens läkare 30 miljoner mer än vad fast anställda på samma tjänster skulle ha gjort.
Andra besparingsåtgärder är
särskilda prövningar innan nyanställningar och vikariatsförlängningar görs
alla utomlänsremisser ska godkännas också av chefsläkaren
budgeten för kompetensutveckling halveras
översyn av förskrivningen av läkemedel
Samtidigt fortsätter köerna att växa för patienterna. Den som i dag behöver en höftledsoperation får vänta 40 veckor på sin tur. Lika lång är väntetiden för kvinnor med livmoderframfall. Med den strängare anställningspolicyn lär patienternas väntan knappast bli kortare.
Så jobbar vi med nyheter