Nu sätts länets larmcentral i drift – med hjälp av Uppsala

Den 1 december är det officiell invigning men redan i morgon startar landstinget Sörmland en egen larmcentral, med placering i Eskilstuna. Men än så länge saknas full bemanning och Sörmland behöver därför uppbackning av Uppsala.

Övrigt2017-11-27 05:30

Larmoperatörer och dirigenter är redan på plats i de nya lokalerna vid Räddningstjänsten i Eskilstuna. Här ska ett 20-tal larmoperatörer och dirigenter jobba med larmcentralen som nu drivs i landstingets regi. Det innebär att landstinget sagt upp sitt avtal med SOS och ansluter sin ambulansverksamhet till Sjukvårdens larmcentral, SVLC i Uppsala och Västmanland.

Samtalen kommer komma in via 112, 1177 eller polisen, men kopplas till larmcentralen i Eskilstuna, i stället för SOS alarm som tidigare.

Vid SOS alarm bedömdes cirka 18 procent av akutvårdsamtalen av sjuksköterskor. Det ansåg landstinget vara otillräckligt ur ett patientsäkerhetsperspektiv.

[fakta nr="1"]

Alla samtal till larmcentralen i Eskilstuna, ska, liksom i Uppsala och Västmanland, bedömas av sjuksköterskor. I Uppsala och Västmanland har SVLC varit i drift i drygt ett och ett halvt år. Monica Johansson (S), landstingsstyrelsens ordförande, berättar att man sett att träffsäkerheten i bedömningarna av uttryckningarna varit god.

Att Sörmland dröjt med att ansluta sig beror på bristen på sjuksköterskor.

‒Vi var lite ängsliga kring hur det skulle gå att rekrytera. Vi fick också tidigare löfte från SOS att de skulle ha sjuksköterskor i högre utsträckning. Men det blev inte så. Nu har vi sett att Uppsala och Västmanland inte haft bekymmer med rekryteringen och nu kände vi att det var dags för oss också, förklarar Monica Johansson (S).

Vi skapar rätt förutsättningar för att rätt patient får rätt vård vid rätt tid.

Mattias Godlund, enhetschef

Men än så länge är personalen inte fulltalig på larmcentralen, som är utformad för uppgiften med tio larmbord som kan användas för dirigering och larmmottagning inom de tre anslutna länen. Det ser likadant ut i Uppsala och Västmanland och till en början kommer Sörmland få hjälp av Uppsala om det blir köbildning i samtalen, berättar Mattias Godlund, enhetschef.

‒Det är styrkan i att vara tre, säger han.

Av dem som hunnit anställas kommer inte heller alla hinna komma på plats till starten, på grund av sina uppsägningstider.

‒Några av dem som vi rekryterat har kvar sina grundtjänster på ambulansen och kommer rotera och gå tillbaka till sina tjänster där. Men jag bedömer rekryteringsläget som bra. En styrka i att ha det här i egen regi är också att det finns möjlighet för personalen att utveckla sig själva, säger Mattias Godlund och fortsätter:

‒Styrkan ligger framför allt i det medicinska beslutsstödet som vi jobbar med, och som är gjort för legitimerad personal. Vi skapar rätt förutsättningar för att rätt patient får rätt vård vid rätt tid.

Olika beslutsstöd

Vid utlarmning av prio 1-uppdrag och vid hänvisning till rätt vårdnivå använder sig SOS alarms operatörer av Svenskt medicinskt index.

Beslutsstödet som Sjukvårdens larmcentral använder är Medicinska beslutsstödet, framtaget av ambulansöverläkare i Sörmland, Uppsala och Västmanland.

Det senare anses öka träffsäkerheten vid bedömningarna, vilket har minskat antalet ambulansärenden

Sjukvårdens Larmcentral är en del av ambulanssjukvården i Sörmland och ett samarbete mellan Uppsala, Västmanland och Sörmland. De tre enheterna fungerar tillsammans som en enhet.

Sjuksköterskor bedömer alla samtal och behovet av ambulans

Källa: Landstinget Sörmland

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om