Nu ska han sätta färg på pensionärslivet
Det var en spännande tid i Oxelösund, säger han när han minns uppsvinget i kuststaden i slutet av 1960-talet och början av 70-talet.
Rainer Ingberg är ett så kallat krigsbarn från Finland. När andra världskriget pågick och Finlands sak var vår sak flyttade många barn till hem i Sverige. Rainer Ingberg var en av dem. Han kom till sina fosterföräldrar i småländska Hovmantorp. Efter krigsslutet återvände han till hemlandet, men valde vid femton års ålder att flytta till fosterhemmet i Sverige.
Jag tyckte att jag hade det bättre i Sverige. Jag såg ingen framtid för min egen del i Finland.
Han lämnade sin mor för studier i Sverige, bland annat på socialhögskolan i Göteborg. Han planerade att bli kommunalkamrer. Första jobbet fick han i Rättvik, där träffande han sin livs kärlek Gudrun. De är fortfarande gifta. Örebro var nästa anhalt. Sedan blev det Oxelösund.
Vi besökte Oxelösund och tyckte att det såg vackert ut. Det var en expansiv stad och verkade spännande.
Sven Zetterström styrde staden med fast hand. Men så en bit in på 1970-talet kom krisen för stålindustrin och Oxelösund blev plötsligt en utflyttningsort, men planerna att växa var redan satta i verket.
Jag minns att Oxelösund försökte stoppa bygget av fastigheter på Ramdalshöjden, men det gick inte.
Men det har inte bara varit arbete som präglat honom. Två döttrar och numera även fem barnbarn upptar hans tid. På senare år har även golf fångat honom. Tennis tillhör också en favoritsysselsättning.
Men det han helst ägnar tid åt är att måla.
Han är ordförande i föreningen Färgklicken, en sammanslutning av drygt sextio medlemmar som gillar att måla. Han har själv haft flera utställningar och arrangerat kurser på Femörehuvud. På väggarna i hemmet på Sköldvägen hänger en del.
Men nu väntar en annan tid.
Nu får han tid att putsa på svingen och serven.
Det sätter färg på livet som pensionär.
Så jobbar vi med nyheter