Nu ska skiten hämtas i mobil station
Vid årsskiftet får inte Trosa och Gnesta kommuner längre deponera mänsklig avföring. Lösningen kan bli att en bil åker runt och samlar in skittunnorna. Var innehållet ska ta vägen är inte klart.
Organiskt avfall innehåller många näringsämnen som orsakar övergödning i sjöar och vattendrag. Vi ska få igång ett kretslopp, det är inte försvarligt att deponera något som innehåller så mycket kvalitet, säger han.
Det är inte ens tillåtet att som sommartorpare gräva ned dassets innehållet i en grop i skogen.
Till slut blir det en jättekoncentration av kväve och fosfor i marken. Det kan också nå grundvattnet och det är bättre att ha kontroll på det, säger Maria Kavcic, miljöingenjör på Trosa kommun.
Att hitta en lösning på problemet är inte helt lätt. För många svenska kommuner är hanteringen av latrintunnor en mycket krävande verksamhet med tanke på hur få människor som har den typen av toaletter. Arbetsmiljön är heller inte den allra mysigaste.
Det är några få fritidsboende som har latrintunnor. Det gör det till en väldigt dyr och resurskrävande hantering, säger Johan Dahlberg.
Det var bland annat därför som både Trosa och Gnesta fick dispens av länsstyrelsen i Sörmland att även i år få deponera skiten på Tveta-tippen i Södertälje. Vid årsskiftet är dispensen slut och någon ny ansökan är inte aktuell.
Nu hoppas kommunerna att den nya entreprenören för sophämtning, Allrenhållning AB, kan hantera latrintunnetömningen med en mobil maskin som är under utprövning.
Vi åker ut och tömmer latrinkärlen på en plats där kommunen har samlat in dem. Kärlen töms, tvättas och läggs i en container, säger teknikansvarig Ingemar Kenndal vid Allrenhållning AB.
Både skiten och plasten i tunnorna är värdefulla resurser i ett kretsloppssamhälle. Nyttiga ämnen i latrinslammet kan återanvändas i lantbruket. Energin från plasten kan användas i ett värmeverk, restprodukten består mest av vattenånga. Allrenhållning räknar med att börja använda sin maskin till sommaren.
Plasten innehåller energi så tunnorna bränns och avfallet går till ett avloppsreningsverk, säger Johan Dahlberg.
Reningsverket i Trosa skulle dock inte klara av att ta emot innehållet från latrintunnor.
Då skulle det haverera. Vår målsättning är att köra innehållet till de gummilungor där vi i dag samlar slam, säger Maria Kavcic.
En annan lösning är att köra avfallet till en slamanläggning i Norrtälje.
Men det skulle bli väldigt dyrt och blir då en kostnad som kunderna får ta, säger Maria Kavcic.
Så jobbar vi med nyheter