Nu vågar sig svamparna opp
intills har det varit för kallt för att svamparna ska titta upp ur jorden.
Nu när solen har vågat sig fram har jag hittat massor med svamp på mitt favoritställe i Nävekvarnsskogarna. Det är stora fält med gula kantareller, berättar Sven-Erik Carlsson och bereder ut med armarna.
I år fanns det dock mängder av en svampsort som Sven-Erik inte kände igen. Han tittade efter i svampboken men hittade ingenting som stämde in på den Karl-Johanliknande svampen.
Jag skulle gärna få veta vad det är för svampsort, och om den är ätlig, för då finns det en hel del att plocka av, säger han.
Sven-Erik och hustrun brukar plocka mellan 50 och 100 liter per år som torkas och fryses in. Allt från samma ställe, där någonstans ute i skogen.
Jag hittade det för fem år sedan, det är ganska oländig terräng och jag gick vilse när jag skulle gå hem igen. Det tog tre timmar innan jag visste var jag var. Ändå är det konstigt att vi har haft det i fred så pass länge, berättar han.
Mer exakt än så vill Sven-Erik förstås inte beskriva sitt svampställe. Och det är väl egentligen det enda som är väldigt irriterande med svampplockare. De avslöjar aldrig, aldrig sina bästa ställen.
Så jobbar vi med nyheter