Det handlar om att det finns behov av att rekrytera soldater och sjömän för att möta det förändrade omvärldsläget, förklarar Jesper Tengroth och säger att försvaret måste kunna fylla upp sina krigsförband.
Nu har han bråda dagar. Många har frågor efter att regeringen beslutat att återinföra värnplikten.
De som det ytterst handlar om är de som är födda 1999 och 2000, ungefär 100 000 killar och tjejer. Det kommer att dimpa ner ett beredskapsunderlag i deras brevlådor, som alla ska svara på. Sedan väljs cirka 13 000 ut till mönstring, där fysiska och psykiska tester görs. I slutändan tas runt 4 000 ut till värnplikt.
– Den största skillnaden är att värnplikten nu blir könsneutral, den gäller både killar och tjejer. Alla omfattas av plikten. Sedan handlar det om betydligt mindre volymer än när Försvarsmakten tog in som mest folk, säger Tengroth.
Hur stor risk är det att någon som inte vill göra värnplikten tvingas till det?
– I huvudsak ska det bygga på frivillighet, de som är intresserade tas ut i första hand.
Värnplikten lades ner 2010. Nu ser det ut som att det blev en historisk parantes. Yrkesförsvaret har inte lyckats att rekrytera tillräckligt med personal. Samtidigt görs bedömningen att det säkerhetspolitiska omvärldsläget försämrats. Försvarsminister Peter Hultqvist (S) säger i en intervju till SVT att det kommer ta mycket tid och resurser att bygga upp den militära förmågan igen.
– Jag kan tycka att det gick för långt när det gällde neddragningarna i försvaret tidigare nu, när vi ser det här efteråt, säger han.