Ny fas i livet för Owe Jansson

Efter 19 år i SSAB-koncernens styrelse är det dags för en ny fas i livet. Owe Jansson, som varit fackligt aktiv metallare i hela sitt yrkesverksamma liv, slutar med avtalspension.

Övrigt2009-06-09 05:00

– Formellt slutar jag den först 31 juli, men jag hade en hel del tid att ta ut så jag är ledig på tredje veckan. Vart tiden har tagit vägen vet jag inte, men det är ju trädgårdsdags nu. Jag har haft fullt upp, säger Owe Jansson.
Han har släppt kollen på almanackan. Den har styrt hans liv under alla år. Det känns skönt nu, tycker han.
Ja, Owe Jansson kan nog behöva sin kravlösa frihet. Den sista tiden på SSAB var minst sagt hektisk. Som arbetstagarrepresentant i koncernens styrelse fick han vara med om den historiska nedgången i världsekonomin inifrån styrelserummet.
– En svängning som nu har jag aldrig upplevt tidigare, även om jag varit med om kriser och uppsägningar förr, säger han.
Då har han ändå ett långt perspektiv. Under de 19 år som han suttit i styrelsen har SSAB gått från att vara ett stödjande ben åt Tunnplåt i Luleå och Borlänge till koncernens flaggskepp.
– Vi har haft duktigt folk i Oxelösund, och fått driva utvecklingen.
Fast det har inte varit helt enkelt. Fackklubbarna inom SSAB-koncernen har slagits för sitt. En gång, berättar han, blev han uppläxad i avgångshallen på Arlanda av Metallordföranden för att han ifrågasatt en investering i Luleå.
– Så offentligt har jag aldrig blivit utskälld, varken förr eller senare, säger han och skrattar åt minnet.
Hans fackliga engagemang går tillbaka till tiden då han jobbade åt Ferrox som resemontör.
– Vi fick en del av lönen för extraarbete i cigaretter. Men jag rökte inte, och tänkte vad fan - så här kan man inte göra.
Då bodde han i Västmanland.
– ”Mitt breda bröst ett vittne bär att jag från Grythyttan är”, det hade jag och några kamrater på t-shirtar.
Till SSAB, som hette Gränges på den tiden, kom han 1972. Han har jobbat i stålverket, och hela tiden varit fackligt aktiv. Nu är han en av de SSAB-anställda som tog pension i förtid.
– Vi äldre, vi har så vi klarar oss. Det är värre för de yngre.
Nu ska han ta dagarna mer som de kommer. Umgås med familjen, pula i trädgården, jaga och vara i naturen. En långresa till Spanien är inplanerad till hösten. Han tror att den närmaste tiden blir en slags invänjning till det nya livet.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!