Susanne Fredlund har arbetat som polis i Eskilstuna i 15 år. För närvarande arbetar hon som utredare på enheten för brott i nära relationer. I samma korridor i polishuset i Eskilstuna finns grova brotts-enheten, och det är i vissa av deras utredningar hon kommer att fungera som FLO - Family liaison officer.
– Jag blir den som tar kontakt med de anhöriga till brottsoffren. Sen har jag den kontakten hela vägen, förklarar hon.
Tillsammans med 21 andra utredare i landet har hon nyligen genomgått specialutbildningen. Tanken är att hon och de andra FLO-utredarna ska försöka vinna de anhörigas tillit vid grova våldsbrott, och på så vis få tillgång till information som kanske aldrig annars hade kommit till polisens kännedom. Samtidigt avlastar en FLO-utredare de övriga utredarna, genom att vara den drabbade familjens kontaktperson inom polisen.
Susanne Fredlund beskriver det som en win-win-relation.
– Jag vill bygga upp ett förtroende och få fram information, och de anhöriga vet vart de ska vända sig. De behöver inte ringa runt till olika utredare för att fråga vad som händer.
Metoden kommer från England, där den med framgång har använts vid bland annat mord, terrorattacker och större katastrofer. I Sverige utbildades ett tiotal FLO-utredare på prov hösten 2016, och de har bland annat använts under utredningen av terrorattacken i Stockholm. Enligt Polisen med gott resultat. Nu har alltså ytterligare 22 utredare utbildats.
Bengt Carlsson på Citypolisen i Stockholm är den som har hållit i utbildningen. Han beskriver FLO som både ett förhållningssätt och en utredningsmetodik, och understryker vikten av personlig lämplighet.
– Alla som har genomgått den här utbildningen har gjort det frivilligt. Det handlar om drivna utredare med intresse och känsla. Annars skulle det här inte fungera, säger han.
Han betonar att FLO-utredarna inte är några brottsofferstödjare, utan utredare med specialuppdrag.
När Susanne Fredlund fick frågan om att bli Eskilstunas första FLO-utredare var valet enkelt.
– Jag blev tillfrågad av chefen för grova brott (Lars Franzell), och det tackade jag inte nej till, säger hon.
Det är framför allt i utredningar av grova våldsbrott FLO-utredare kommer att användas, och då särskilt om brottsoffret tillhör den kriminella miljön eller om det rör sig om hedersrelaterade brott. Det är i de utredningarna polisen har som svårast att få fram information.
– Det kan handla om personer som från sina hemländer inte har en så bra erfarenhet av polisen. Och handlar det om hederskulturer kanske det inte är okej att prata. För mig gäller det att vara uthållig och prestigelös, och ha en rak och tydlig kommunikation. Det handlar samtidigt om att arbeta med personer i sorg, säger Susanne Fredlund.
Att myndigheten hoppas mycket på satsningen är tydligt. "Så ska spaningsmord lösas i områden där få pratar med polisen" skriver man till exempel i ett pressmeddelande om FLO. Susanne Fredlund känner dock ingen press.
– Jag känner ingen prestationsångest. Jag får gå in med empati och vara lyhörd, och ta det därifrån. Alla situationer och personer är olika.