Ny språklag kan bli dyr
Regeringen vill utöka rätten för dem som har ett minoritetsspråk som modersmål. Men det kan bli dyrt, fruktar kommunstyrelsen i Trosa.
Tidigare har fem norrländska kommuner betecknats som förvaltningsområden för finska språket. Dessa föreslås nu utökas till kommunerna i Stockholms- och Mälardalsregionen. Om förslaget går igenom kan den nya lagen gälla från och med den 1 januari 2007.
Kommunstyrelsen tycker att Trosa redan i dag ganska väl svarar mot de finsktalandes behov. Flerspråkig personal finns inom skola, barn- och äldreomsorg. Socialtjänsten och skolkontoret anlitar tolkhjälp när så behövs.
I dag finns ett tiotal finsktalande barn spridda på kommunens förskolor. Om den nya lagen går igenom skulle kommunen tvingas inrätta en helt finskspråkig avdelning.
Enligt förslaget ska kommunerna kunna få extra statsbidrag för att klara de ökade kraven, men bara under fyra år. Men att fullt ut ge dem som talar ett minoritetsspråk samma valfrihet som svensktalande skulle bli orimligt dyrt, tycker kommunstyrelsen.
Samma sak om kommunen tvingas ge någon enstaka elev undervisning i exempelvis jiddisch.
Liisa Gustavsson är lärare på Hedebyskolan. Hon har undervisat finska barn i deras modersmål, det som tidigare kallades hemspråksundervisning, sedan 1970-talet.
Många kommuner har sparat inom det här området, men inte Trosa. Här har vi skött det bra. En förklaring kan vara vår livaktiga finska förening, säger hon.
Liisa Gustavsson ser heller ingen omedelbar fara i en utökning av lagen.
En lösning kan vara att flera små kommuner delar på kostnaderna.
Så jobbar vi med nyheter