Om några år susar det antagligen fram cyklar och barnvagnar mellan nybyggda bostäder på åkermarken norr om Vackerby gård, men faktum är att det bodde människor här redan för tusen år sedan.
Redan 2014 antog kommunfullmäktige i Gnesta ett planprogram för området som kallas Vackerby trädgårdsstad. Visionen är en helt ny stadsdel med upp till 600 nya bostäder i både villor, radhus och lägenheter.
Just nu håller företaget Arkeologerna på med en utgrävning i området, och flera spännande fynd har hittats.
‒Det här är en vävtyngd, säger projektledaren John Hamilton och visar upp ett orangefärgat föremål av lera.
I den utrgrävda lergropen runt honom kryllar det av pinnar som markerar hål där stolpar som en gång i tiden bar upp huskroppar tros ha stått. Här bodde en eller två familjer under järnåldern, menar John Hamilton.
En del av utgrävningsområdet, kanske 50 kvadratmeter, är sotfärgat och mycket mörkare än den omgivande jorden. Här tror arkeologerna att någon typ av mer storskalig verksamhet har pågått, kanske matlagning.
‒Vi har hittat ben som skulle kunna vara matrester, men det ska analyseras närmare. Än har vi inte hittat några verktyg av järn, men det finns goda förhoppningar om det, säger John Hamilton.
Utgrävningen pågår i fyra veckor, därefter väntar ett minst lika omfattande analysarbete. Främst ska de olika stolphålen kartläggas för att se vilka som hör ihop. Området har antagligen bebyggts i flera omgångar. Under tidiga järnåldern var stora så kallade långhus vanliga, senare blev det mer populärt med mindre huskroppar som mer liknar hur vi bygger mindre bostäder i dag.
Det finns gott om fornlämningar från järnåldern i Sörmland, men utgrävningar av den här storleken hör ändå inte till vanligheterna. Det berättar Cecilia Grusmark, antikvarie på länsstyrelsen.
‒Utgrävningar av det här lite större slaget är inte jätteofta, säger hon.
Hur bra koll har ni, generellt?
‒Vi har hemskt mycket arkeologi i länet. Det har gjorts inventeringar men då har man egentligen bara tittat på det som syns ovan mark. Det som ligger under jorden vet vi inte så mycket om. Men grundtanken är att man ska bevara, om 50 år kanske vi har ännu bättre metoder och kan få fram mer information så ibland är det bättre att det får ligga kvar och vänta.