Nya förutsättningar

Med det nyss offentliggjorda beslutet att Eskilstuna-Kuriren köper lokalkonkurrenten Folket kan vi konstatera att möjligheterna för landets andratidningar att stå på egna ben i framtiden ser allt bistrare ut. Det har gått fort i Eskilstuna, på bara några veckor har allt gått från förslag till genomförande. De nya ägarna hoppas få ordning på Folkets ekonomi inom en tvåårsperiod.
För inte så länge sedan hände samma sak i Umeå, där Västerbottens-Kuriren köpte andratidningen Västerbottens Folkblad. Trenden är tydlig. I samband med Arbetets nedläggning såg vi att arbetarrörelsen inte längre har något intresse av att hålla sina tidningar under armarna. För att överleva måste dessa hitta andra lösningar för få bukt på en besvärlig ekonomi.
På många orter i landet finns endast en lokaltidning, inte minst i SN:s täckningsområde är det så. Sverige har idag endast fyra andratidningar som inte diskuterar att ge upp sitt oberoende ännu, hävdar medieprofessorn Karl-Erik Gustavsson, som tror att dessa på sikt ändå tvingas till olika former av samarbeten med den lokala draken.
Det går inte att bortse från att det i två före detta konkurrenter finns viktiga samordningseffekter att nå och att kostnaderna kan friseras nedåt. Priset för att vara oberoende kan då för ägarna kännas som alltför högt.
På sikt kommer vi också att se vad detta får för effekt på pressens mångfald. Det kommer säkert att föranleda diskussioner om presstödets inriktning och syfte när alltfler konkurrenter på tidningsmarknaden har samma ägare. Kanske behöver presstödet omformas, man kan tänka sig att pengar kan användas till att stimulera tidningsläsandet i invandrargrupper eller i storstadsnära förorter som hamnat i medieskugga. Behovet av att stimulera mediemångfalden lär knappast försvinna, däremot kommer förutsättningarna och tillvägagångssätten säkert att förändras.