Efter 40 000 mil eller fem år anses en sörmländsk ambulans ha gjort sitt. För närvarande finns totalt 27 fullt utrustade ambulanser utspridda i Sörmland. 24 vanliga ambulanser, två single responder-bilar (utrustade som ambulanser men utan plats för patienter) samt en sam-ambulans med plats för fyra patienter varav två liggande.
Fyra vanliga ambulanser och en så kallad storbil, med utrymme för kuvös och extrapersonal, ska bytas ut under året. Två har nyligen levererats och utrustas för närvarande i Katrineholm och i Nyköping. I slutet av april kommer ytterligare två för placering i Strängnäs och Vagnhärad.
Sedan våren 2017 bygger Region Sörmlands leverantör Nilsson Special Vehicles AB i Laholm sina ambulanser utifrån ramar från Volvo XC90 (tidigare XC70). Hittills har det blivit cirka 150 exemplar.
– Vi utgår från standardbilar från Volvo i Göteborg. Den enda anpassningen är att de redan på bandet optimeras för den högre totalvikt som vi kommer att ha på bilarna, berättar Fredrik Nilsson, vd på bilfabriken som bär familjens efternamn.
Personbilar rullar alltså in i Nilssonfabriken som Volvo XC90 för att 4-5 veckor senare rulla ut som ett eget typgodkänt bilmärke – vid namn "Nilsson Ambulans XC90" och har då få likheter med ursprungsversionen.
– Vi plockar ut all inredning från instrumentbrädan och bakåt. Stolar, mattor, allt. Sen skär vi av bilen bakom framdörren och förlänger den en meter. Därefter sätter vi in diverse stöd och infästningar för vårdstolar och bårslädar med mera, och limmar på ett skåp tillverkat av kolfiber, säger Fredrik Nilsson.
Varje beställande landsting eller region har egna krav och önskemål, främst på den invändiga användarmiljön.
– Det finns ingen gemensam standard och därför många variationer på utrustning, mått, fack och väskor utifrån respektive landstings arbetssätt. Bilarna i Sörmland är genomsnittligt utrustade, säger Fredrik Nilsson.
Ur vems perspektiv byggs en ambulans, de som jobbar i den eller de som vårdas och transporteras?
– Vi fokuserar väldigt mycket på arbetsplatsen för föraren och ergonomin för vårdaren. Från vårdarstolen ska man nå all utrustning samtidigt som man är bältad under transport. XC90:an har större volym än XC70:an. Det är positivt, men ur ett ergonomiskt perspektiv är bilen nästan så stor den kan bli om man ska kunna nå allt.
Och patientvänligheten?
– Hur stötig eller mjuk färden blir avgörs mer av grundbilens chassisättning. Och eftersom personbilsversionen är byggd för att transportera människor har den också goda förutsättningar för bekväma patienttransporter.
Ambulansens toppfart och förmåga att accelerera är inget som kommuniceras.
– Ska man kunna vårda patienter kan man inte köra hur fort som helst. Med de här starka motorerna är det snarare så att en del landsting vill ha en spärr på hastigheten i stället. Det finns ett landsting som spärrat hastigheter över 160 eller 180 kilometer i timmen, säger Fredrik Nilsson.
Jörgen Lifvakt är verksamhetschef för ambulanssjukvården i Sörmland. Han berättar att länets ambulanser ska utrustas med bältessystem för säkra ambulanstransporter av nyfödda barn.
– Ambulanserna kommer att utrustas med nya fästanordningar avsedda för barn på 1,8-5 kilo. De gör det möjligt att fästa ett barn ordentligt på exempelvis en mamma som ligger på båren. Det har varit ett ganska svårt moment tidigare, säger han.
Vad händer med Sörmlands uttjänta ambulanser?
– Det beror på skicket men några blir övningsfordon, en del används för att transportera personal mellan orterna. Resten strippas på dekaler och utrustning och säljs via KVD begagnatmarknaden. Det är i stort sett bara en bår kvar i de bilar som säljs. Vi återanvänder all kommunikations- och sjukvårdsutrustning som kan återanvändas.