Behovet av nya bostäder är skriande. Så även i Sörmland: alla nio kommuner dras med underskott. Uppskattningsvis behöver länet framöver 1 300 nya bostäder årligen. Minst.
Byggtakten har förvisso ökat för att möta länets befolkningsutveckling och tillväxt. Men det finns en baksida på byggboomens mynt: arbetskraften sinar.
Särskilt i Eskilstuna, Nyköping och Strängnäs upplevs bristen på bygg- och anläggningsarbetare vara ett hinder mot fortsatt ökat byggande. Företagen skriker efter kompetent personal och fasar för kommande års pensionsavgångar.
– Den inrikesfödda arbetskraften är nästan slut, konstaterar Reza Majlesi, biträdande områdeschef på arbetsförmedlingen i Sörmland och Östergötland.
Men inte den utlandsfödda.
Enligt statistik från arbetsförmedlingen i länsstyrelsens senaste bostadsmarknadsanalys, finns cirka 280 arbetslösa nyanlända i länet som har erfarenhet och/eller utbildning som byggsvängen kan dra nytta av.
I våras fanns till exempel drygt 50 jobbsökande snickare, murare och anläggningsarbetare, ett drygt 40-tal gjutare, svetsare och plåtslagare, flera dussin ingenjörer och tekniker.
– De är absolut en arbetskraft som borde kunna utnyttjas mycket bättre.
Det tycker Mats Åkerlind, t f vd för Sveriges byggindustrier som organiserar cirka 3 400 företag. Branschen har länge betraktat nyanlända, långtidsarbetslösa och kvinnor som viktiga resurser för byggsektorn. Bristen på avtal med de fackliga organisationerna har dock försvårat rekryteringsprocessen, menar Åkerlind.
– Nu har vi träffat avtal som dels gör det möjligt för personer utan utbildning att som praktikanter känna sig för bland de olika byggyrkena och på så sätt komma in i branschen, dels att med olika stödformer arbeta en period för att sedan övergå i en lärlingsutbildning. Detta öppnar möjligheter för fler grupper att få jobb, tror han.
Arbetsförmedlingen har fått kritik för att alltför ineffektivt identifiera de nyanländas kompetens och jobbintressen. Reza Majlesi menar att svårigheten är att matcha de arbetslösa mot jobb som i de flesta fall kräver en gymnasiekompetens som lägst. Till den nivån når endast hälften av de nyanlända.
– Praktik är därför en viktig inkörsport. En annan är valideringen av deras kompetens. Den tredje är utbildning; du kan vara en hur duktig snickare som helst, men saknar du kunskaper om till exempel byggreglerna i vårt land måste du utbilda dig.
För såväl nyanlända byggingenjörer som målare finns snabbspår in på den sörmländska arbetsmarknaden. Men centrala överenskommelser saknas för många andra bristyrken inom byggsektorn. Arbetsförmedlingen är inte främmande för att ta initiativ till sådana, säger Majlesi.
– Men det är upp till arbetsmarknadens parter att komma överens om att genomföra dem. Framgångsrika snabbspår kan inspirera till det, och därför måste vi jobba hårt för att de som har startats ska bli riktigt bra.
Det pågår också andra försök att få in fler nyanlända på arbetsmarknaden. Till exempel startar kommunerna Katrineholm och Vingåker tillsammans med Kunskapscompaniet snart en praktiskt inriktad gymnasial vuxenutbildning för nyanlända som vill jobba som murare, golvläggare, betongarbetare, träarbetare och plattsättare. Enligt Majlesi är intresset mycket stort.
– Det finns både en samhällsvinst och ett ekonomiskt intresse hos företagen att få fler nyanlända i sysselsättning.