Nyköpingsån bidrar till havets övergödning
Östersjön mår illa. Syrefria bottnar, färre yngelplatser för fisk och obalans mellan havets arter. Nyköpingsån är ett av de flöden som göder Östersjön med näringsämnen som egentligen inte ska dit.
Initiativet är helt politiskt. En avgörande orsak är att de havsrelaterade miljömålen inte kommer att uppnås annars, säger Elisabeth Sjöholm, departementssekreterare på Miljödepartementet.
Syrebristen i Östersjöns djupvatten är en följd av övergödningen. Med den följer svårigheter för exempelvis
torsken att kunna reproducera sig, eftersom torskäggen dör om syretillgången är för liten.
Nyköpingsån transporterade under förra året 540 ton fosfor och 1051 ton kväve ut till havet, en ökning för femte året i rad som hänger ihop med den stora nederbörden. Ju mer regn, desto större näringstransport av de näringsämnen som naturligt finns i marken eller i utspridd gödsel. Även för hundra år sedan var uttransporten av näringsämnen från mark stora, men innan utdikningen påbörjades tog det längre tid för vattnet att nå fram till havet. Och i sjöar och långsamt slingrande vattendrag hinner både kväve och fosfor fångas upp.
För att minska utläckaget av näringsämnen kan man an-lägga våtmarker, säger Malin Kanth, som arbetar med miljöövervakning på Länsstyrelsen i Sörmland. Andra åtgärder är att inte plöja rakt ut till vattendragen utan parallellt med dem, och att lämna odlingsfria kantzoner.
Även om många redan gjort miljöförbättrande åtgärder för att hindra näringsutflödet krävs både fler insatser och tålamod. Östersjöns återhämtning kan ta en generation eller mer och mängden näringsämnen som rinner till havet fortsätter flöda i oförminskad takt. Varför är det så?
Det kan vara en fördröjningseffekt i grundvattenzonen, säger Marcus Hoffman, agronom på LRF med ansvar för vatten- och övergödningsfrågor. Det innebär att kväve och fosfor kan lagras i grund- eller markvattnet, och när detta fyller på i vattendragen blir det en ökning av näringsämnen.
Trafiken är en annan stor källa till det kvävenedfall som kommer via luften och hamnar i Östersjön.
Man borde åka mer kollektivt, säger Malin Kanth.
Så jobbar vi med nyheter