Bubbliga och lite uppspelta kommer eleverna i 6b in från en kort rast. Lektionen innan har de haft prov i idrottskunskap. Några elever pratar om provet, att det var svårt. Ett gäng fnissiga tjejer välkomnar mig och visar in mig i klassrummet.
21 elva- och tolvåringar och jag ska prata om klimatkrisen. Vi har 45 minuter på oss innan lunchrasten och magkänslan säger att det kan gå precis hur som helst. Vi känner inte varandra och jag vet inget om hur de tänker kring vare sig miljö, klimat eller hur de ser på framtiden. Vad de har för referenser, bryr de sig ens om miljön?
FN har skyndsamt pekat ut 2020/2021 som ett ödesdatum. Om inte utsläppskurvorna i världen vänder innan utgången av 2020, kommer vi inte nå målet på max 1,5 grad i global medeltemperaturhöjning – något som vi redan nu vet kommer få ödesdigra konsekvenser världen över.
Vi kommer definitivt dö snabbare om vi inte gör något alls.
Samtidigt har Sverige som mål att bli helt koldioxidneutralt år 2045. Vi har alltså generösa 27 år på oss att blir helt klimatneutrala. En ekvation som inte riktigt går ihop med FN:s alarmerande siffror.
Jag behöver inte vara orolig. Redan vid första frågan står det klart att de 21 eleverna i kommunala Östra skolan har stenkoll på både klimatet och de katastrofala följder klimatförändringarna kan få, om inte tillräckligt görs nu. De har även kreativa lösningar på klimatproblemen.
[fakta nr="2"]
Barnen i 6b är främst oroliga för djuren. Flera av världens djurarter riskerar att dö ut till följd av stigande temperaturer och förhöjda vattennivåer. Att jordens regnskogar skövlas är också alarmerande tycker de. Någon utrycker att det borde vara väldigt höga straff på personer som hugger ned regnskogar eller släpper ut giftiga föroreningar i naturen.
– När det bli varmare dör djurarter ut, haven påverkas även när vattennivåerna höjs, vilket i sin tur påverkar fiskar och andra arter i haven, säger 11-åriga Tryggve.
Klasskompisen Nora håller med. Hon förklarar att när djuren har svårt att överleva när ekosystemen rubbas. Och att vi människor också kommer att drabbas när allt rubbas.
– Vi kommer långsamt utrota oss själva om vi inte gör något nu. Jorden kommer att återskapas men det kan ta många miljoner år. Om vi ska undvika det måste både myndigheter och vi individer ta ansvar, tror Vidar.
12-åriga Elias tror att krisen kommer förvärras ytterligare innan myndigheterna börjar ta sitt ansvar. Men att det är nödvändigt att stormakter som Kina, USA eller Ryssland går först.
– Det är bara en stor nation som kan göra skillnad. Först när det blir kris på riktigt kommer Ryssland eller kanske USA att komma på en idé som vänder klimatkrisen, säger han.
Överlag måste världens länder samarbeta mer runt klimatfrågorna. Och alla måste hjälpas åt att ta hand om alla dem som drabbas av klimatförändringarna, säger eleverna.
– Jag tror inte det går att göra så mycket mot vädret längre. Men vi kommer definitivt dö snabbare om vi inte gör något alls, säger 12-åriga Sumaya.
[fakta nr="1"]
De flesta i klassen har koll på 15-åriga Greta Thunberg som genom att skolstrejka för klimatet har byggt en global miljörörelse på kort tid. "Hon ser liten ut för att vara 15 år, nästan som oss" konstaterar klassen. Flera av eleverna verkar imponerade av det hon gör – som att hon lyckats inspirera tusentals skolbarn i Australien att trotsa regeringen och engagera sig i klimatfrågan genom att skolstrejka. De australienska skolbarnen protesterar bland annat mot att världens största korallrev, Stora barriärrevet, håller på att dö ut till följd av klimatförändringarna. Förra året rapporterade forskare att en sträcka på 800 kilometer av revet hade dött på grund av högre vattentemperaturer. I början av veckan träffade även Greta Thunberg FN-chefen António Guterres på klimatmötet i Katowice som just nu pågår. Greta Thunberg fick skjuts av sin pappa till Polen i familjens elbil. Och just elbilar tror eleverna är framtiden.
– Vi måste sluta köra vanlig bil. Antarktis smälter och vi kommer dö. Om inte folk lyssnar måste det lagstiftas om att förbjuda bensinbilar, säger Siham.
Några av barnen i klassen har föräldrar som kör elbil. De vet därför att det är dyrt med elbilar just nu. Men inom fem år kommer tekniken vara i kapp och bilarna billigare.
Det är den yngre generationen som måste förändra allt när vuxna inte tar sitt ansvar.
För att uppmuntra folk att köpa elbilar föreslår eleverna att det måste till mer rabatter. I Norge är det exempelvis gratis att åka bilfärja för dem som har elbil, upplyser en av eleverna övriga klassen om.
Tvärtemot resten av klassen tror Tova inte att världens politiker kommer göra något åt klimatförändringarna. Hon tror i stället att det är de som är unga i dag som kommer förändra världen.
– Det är den yngre generationen som måste förändra allt när vuxna inte tar sitt ansvar. Till exempel tror jag inte vi kommer ta körkort. Vi kommer inte heller åka på semester när vi blir stora och vi kommer äta kött max en gång i veckan och shoppa begagnat.
– Fast de vuxna måste ta ansvar. Frågan är bara när ni ska börja göra något i stället för att bara prata om klimatförändringarna, säger Elias.