Brevet, som skickats till bland annat skolchefen, förvaltningschefen, kommunchefen och den högst ansvarige politikern, handlar om nästa hösts omorganisation av högstadiet. Lärarnas riksförbund och Lärarförbundet ställer sig eniga i brevet, som inleds med begrepp som "haltande beslutsprocesser" och "brist på medbestämmande".
I stället för att jobba med alla tre årskurserna planeras att lärarna ska arbeta fokuserat med antingen sjuor, åttor eller nior. Ett vertikalt arbetssätt blir horisontellt.
– På Borgis är vi 60 lärare och bara ett par av oss har jobbat på det här sättet tidigare. Vi undrar hur det ska fungera, men får inga exempel. De säger bara att det kommer bli jättebra, säger Elinor Blomberg, lokalombud för Lärarnas Riksförbund på Borgmästarhagsskolan.
– Många är rädda för ett upplägg utan tydliga lektioner, som liknar vissa friskolor, fortsätter hon.
Det nya arbetssättet är bara ett exempel. Lärarna känner sig ohörda och dåligt informerade på fler områden, som profilklassernas förändring, och saknar delaktighet.
– Flera har mejlat högre än våra rektorer, men man får inga svar, man får inga mejl tillbaka, säger Elinor Blomberg.
Skolchefen Eric Rudholm beklagar lärarnas upplevelser trots insatser som föreläsningar, grupparbeten och workshops. Han förklarar att processen försvårats av att 140 lärare från Nyköpings fyra kommunala högstadier jobbat med den nya skolan i olika former.
Nu ska ledningen föra en dialog med fackliga representanter.
– Det nya arbetssättet är arbets- och tidsbesparande och det finns inget samband med friskolor. Det skapar mer tid för samarbete mellan olika ämneslärare. Den nya skolan ger fantastiska förutsättningar, säger Eric Rudholm.