Efter flera år av rättsprocesser har japanska seriefigurer tagit sig upp i Sveriges högsta rättsliga instans. I dag tar Högsta Domstolen upp det så kallade mangamålet där en man har dömts för barnpornografibrott. Mannen är professionell serieöversättare och bilderna föreställer människoliknande figurer i japanska mangaserier. Såväl tingsrätt som hovrätt har fällt mannen.
Mangamålet kan ses ur såväl ett normativt som praktiskt perspektiv. De lägre rättsinstanserna har gått på den normativa linjen. Eftersom lagen klassar barn som särskilt skyddsvärda bör allt som liknar barnporr vara förbjudet, enligt tingsrätt och hovrätt.
Ur ett praktiskt perspektiv bör inte serietecknare jagas. Det finns inga offer i mangamålet, till skillnad från barnpornografi med foton och filmer. Rikskriminalpolisens ansvarige för bekämpning av barnpornografi, Björn Sellström, anser att resurser bör läggas på att stoppa det han kallar riktiga övergrepp (Svenska Dagbladet 15/5). En fällande dom kan även leda till att åtal med utnyttjade barn blir liggande, eftersom fler fall med tecknade barn kan komma in till domstolarna om tecknaren fälls, enligt Sellström.
Polisen behöver fokusera sitt arbete på att stoppa vuxna som utnyttjar och förgriper sig på barn. Samtidigt är lagtexten riktig när den säger att även innehav av tecknad av barnporr ska straffas, eftersom det kränker en värnlös grupp.
Men det råder delade meningar om huruvida de surrealistiska mangafigurerna föreställer människor eller inte. Brottsoffren ska inte behöva vänta på svaret, som kanske aldrig kommer. Polisen måste få lägga mer tid och kraft på att jaga de som utnyttjar och förgriper sig på riktiga barn.