OIK odlar fina spelare av vindpinade plantor
Oxelösunds IK:s U 19-lag är en viktig del av klubbens bandyframtid. Det finns många kvaliteter hos juniorerna som inlett serien med tre raka segrar utan att imponera spelmässigt.
Inom ett eller två år är det med allra största sannolikhet ytterligare en. I Kalle Spjuth finns nämligen en av Sveriges mest talangfulla spelare.
Både Kalle och A-lagets andre ganska givne junior, anfallskollegan Lars Samuelsson, vill gärna vara med och spela med juniorerna. Det är roligt att A-lagstränarna tillåter att Kalle får vara med oss och spela. Det är ett lyft för hela laget att han är med, säger tränaren Anders Björk.
Kalle blev förra året utsedd till Sveriges bästa pojklagsspelare, vann U17-VM förra året och finns med när U19-landslaget har sin första samling i helgen. Spjuth får med en juniormatch i veckan en extra träning lite väl mastigt i ungdomsåren men numera en tillgång.
Visst. Och framför allt får han leka bandy på ett annat sätt än i A-laget även om de börjar ta honom väldigt hårt här också, menar Anders Björk.
Men det finns andra framtidsnamn också. Och målskyttar.
I måndagskvällens 85-segermatch mot Helenelund gjorde Kalle bara ett av de åtta målen. OIK hade två tvåmålsskyttar i form av Patrik Gralberg och måltjuven Patrik Schelin. Johan Lindqvist, Anders Wallin och Alexander Hecksén fixade ett mål var.
Matchen mot Lunden blev svårare än vad förhandsfavoriten OIK hade tänkt sig. Tre hörnmål i baken, och vips var det 13 i pausvilan. Men desto bättre go i laget efter paus.
Nu väntar matcher mot riktigt bra lag, som Västerås (om den inte blir uppskjuten på grund av Kalles landslagsuppdrag), borta mot Uppsala-Näs och så match mot Värmbol. Då måste vi kunna hålla en högre taktisk nivå genom hela matcherna för att fortsätta att vinna, konstaterar Anders Björk.
Och vi har ju trots allt slagit Värmbol (sju man i laget var med och vann pojk-SM) i DM-finalen, så visst finns chansen att rubba dom bästa, inflikar tränarkollegan Peter Lindqvist.
OIK-juniorerna har förutom Lunden även slagit Tillberga med 106 och Sirius med 81.
Räknar man in de fyra matcherna under försäsongen är vi trots allt obesegrade i sju matcher i rad, fortsätter Lindqvist.
Var hittar man då svaret på varför en kustort i Sörmland tycks fortsätta att fostra så många fina bandyspelare. Efter U 19-laget är det ett litet glapp. Men var bara lugn. Sedan är det fulla årskullslag från 86:orna ända ner till 91-laget.
När ser då en tränare vem som har den där riktiga talangen att bli något riktigt stort.
Även om det är mycket frågan om inställningen ser man det faktiskt nästan alltid mycket tidigt var den där riktigt talangen finns, ofta redan i elvaårsåldern, erkänner Björk. Alla k a n inte bli lika bra, men det är kul att så många kämpar på.
Anders son Alexander är tilltänkt att ta över målvaktssysslan i A-laget om några år. Han är i dagsläget tredjemålvakt.
Visst kan det bli så. Men det gäller att fortsätta utvecklas då. Som juniorer tar de flesta lagens målvakter ungefär lika många bollar. Det är i utkast och i auktoriteten runt målet som det blir större skillnad sen, menar Anders Björk.
Men ungdoms- och juniorbandyn i OIK fyller också en stor social funktion.
Just i vårt 83-gäng som vi har tränat i alla år är man i vissa fall förvånad över att så många har fortsatt. Jag menar att det är ju kallt, blåsigt och jäkligt de flesta gångerna på träningarna här ute, och vi vann nästan aldrig i början, men har hållit på med många sidoaktiviteter och haft ruskigt roligt ihop, säger Anders Björk.
Många kommer att fylla på A-laget framöver. Och i år har även utvecklingslaget som spelar i trean återkommit, så att även de som inte platsar i A-laget direkt kan fortsätta lira bandy.
Så jobbar vi med nyheter