Ökade rättigheter för medborgare i ny lag

Det är mycket för landets kommuner nu. I januari kom en ny kommunallag, i maj kom dataskyddsförordningen GDPR och vid halvårsskiftet kom en ny förvaltningslag. Den senare tar ett allt större utrymme i kommunernas dagliga verksamhet. SN har pratat med två kommuner om vad den innebär.

En ny förvaltningslag ställer hårdare krav på myndigheternas handläggning och tillgänglighet, samtidigt som den ger medborgarna utökade rättigheter.

En ny förvaltningslag ställer hårdare krav på myndigheternas handläggning och tillgänglighet, samtidigt som den ger medborgarna utökade rättigheter.

Foto:

Övrigt2018-01-18 11:00

– Åtta år. Jag trodde faktiskt jag såg fel först. Men det är väl därför den har blivit ännu längre än tidigare.

Trosas kommunchef, Johan Sandlund, lutar sig sakta bakåt i stolen. Framför honom på konferensbordet ligger en pappershög bestående av lagtexter, cirkulär från SKL (Sveriges kommuner och landsting) och utredningar. Konstaterandet kommer sig av att arbetet med den nya förvaltningslagen kom i gång redan 2010. Den nya förvaltningslagen har 49 paragrafer, den gamla 33.

Åtta år har också lett till problem. SKL bedömer att det överensstämmer så dåligt mellan flera av de nya lagarna att det är oklart vilken lagstiftning som ska gälla när. Även lagrådet har varit kritiskt.

För Johan Sandlund betyder det att kommunerna får vänta på domar från förvaltningsrätterna. I Gnesta gör Staffan Källström, kommunjurist, samma tolkning.

– Regeringen har uttalat att man ska följa Högsta förvaltningsdomstolens praxis, säger han.

När det gäller rätten till att ha tolk för medborgaren pekar Staffan Källström på att det i stort sett är samma skrivningar som i den tidigare lagstiftningen, även om det tidigare "bör" är ändrat till ett "ska". Johan Sandlund menar att det inte ska behöva innebära några problem.

– I de fall medborgaren behöver tolk så bör vi kunna ta det. Min erfarenhet säger mig att det inte ska bli många gånger per år. Men visst, vi måste ha en organisation för det.

Den nya lagen är i grunden en uppdatering av företrädaren, men det har tillkommit regleringar. Den enskilde medborgaren ges nu rätt att klaga på långsam handläggning. Tar det längre tid än sex månader har en medborgare rätt att få sitt ärende avgjort. Jonas Sandlund igen:

– Våra ärenden tar inte sex månader. Om det någon gång skulle göra det så är det så pass komplicerat att vi är medvetna om problemet.

Staffan Källström resonerar på liknande sätt.

– Våra ärenden avgörs nästan alltid inom sex månader. De ärenden som tar längre tid gör det för att de är mer komplicerade. Men det är bra att möjligheten att överklaga finns för den enskilde medborgaren.

Varken Johan Sandlund eller Staffan Källström tror att de nya kraven på handläggning och tolkar kommer att öka kostnaderna för kommunerna.

– Åtminstone inte i inledningsskedet, menar Staffan Källström. Men sen får framtiden utvisa.

Den nya förvaltningslagen

Den nya lagen innehåller flera nya och förtydligade regler för myndigheters handläggning, bland annat om hur ett ärende inleds, om myndigheternas utredningsansvar, om när en myndighet får ändra ett beslut och om vilka beslut som får överklagas. Enskilda får också stärkt rätt till information om hur deras ärenden handläggs.

En av nyheterna är en möjlighet för medborgarna att kräva att ett ärende avgörs snabbare. Genom införandet av s.k. dröjsmålstalan kan den som inlett ett myndighetsärende begära att myndigheten ska fatta ett beslut i ett ärende, om det inte har avgjorts inom sex månader. Om myndigheten inte tillmötesgår en sådan begäran kan en domstol eller annan högre instans bestämma att myndigheten måste avgöra frågan inom viss angiven tid.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!