Oklart hur många som kan ha smittats i Sörmland
Socialstyrelsen föreslår, som SN tidigare har berättat, att landstingen ska försöka spåra runt 23 000 personer som kan ha fått blodtransfusioner som barn före 1992, eftersom de kan ha smittats med hepatit C.
Smittskyddsläkare Carl-Gustaf Sundin tror inte att det handlar om särskilt många personer i Sörmland. Dessutom menar han att de flesta som har smittats förmodligen redan vet att de har hepatit C, tack vare utredningar av leverprover som visar förhöjda värden.
I Sverige finns runt 40 000 personer med diagnosen hepatit C, men mörkertalet misstänks vara stort. Carl-Gustaf Sundin gissar på att över tusen personer i Sörmland har sjukdomen. Varje år anmäls runt 50 nya fall.
De mest kända spridningsvägarna är via blodtransfusion eller sprutor som delas av narkomaner. Det är mycket ovanligt att smittan sprids på andra sätt. I 70 procent av fallen utvecklar den smittade patienten kroniska leversjukdomar, och risken för levercancer ökar.
Förslaget från Socialstyrelsen är att de personer som fick blodtransfusioner som barn mellan 1965 och 1992, exempelvis vid behandling av barncancer, ska spåras upp. Anledningen är att man tror att många av dem kanske inte ens vet att de har fått blod, eftersom de var så små vid tillfället. Gulsotsvarianten hepatit C upptäcktes först 1992, innan dess kände man inte ens till att sjukdomen fanns.
Förslaget går nu ut på remiss till olika instanser. Om det går igenom ges rekommendationer till landstingen att börja försöka spåra personerna. Smittskyddsläkare Carl-Gustaf Sundin tycker att förlaget är bra.
Det är klart att det är bra att försöka spåra personerna, det är alldeles utmärkt. Även om det troligtvis inte handlar om så många, säger han och fortsätter:
Framför allt för personernas egen skull, för hälsan. Risken för att föra smittan vidare är, till skillnad från hepatit A och B, väldigt låg.
Så jobbar vi med nyheter