Ola Karlssons gästspel i Culturum är nästan en familjeaffär. Själv gjorde han debut i Filharmonikerna som 13-åring och hans syster Eva Lindquist och systerdotter Sara Wirqvist sitter i orkestern till vardags. På lördag får de dessutom sällskap på scen av Olas systerson, Pär Lindquist, som är violasolist.
Men även om blod ska vara tjockare än vatten så är det faktiskt en annan orkestermedlem som Ola Karlsson lyfter fram - cellisten Henning Haglund som blev hans slöjdlärare vid flytten till Nyköping 1962.
– Som solostycke har jag valt Haydn andra cellokonsert i D-dur. Det räknas som ett av de svårare cellostycken man kan ge sig på och brukar användas när cellister ska provspela med orkester. Jag tyckte att det var lämpligt att jag fick provspela den inför min gamla lärare.
Ola Karlsson skrattar. Som solocellist i Radiosymfonikerna, professor i cellospel vid Musikhögskolan och ledamot av Kungliga Musikaliska Akademien behöver han sällan provspela numera. Men det var faktiskt i Nyköping som musikintresset en gång väcktes - och i morgon väntar en nostalgisk tillbakablick.
– Jag ska spela Max Bruchs "Kol Nidrei", det första stycke jag hörde live med cello och orkester. Det var min cellolärare Bertil Jernbom som spelade det i Alla Helgonakyrkan och fast det var 50 år sedan minns jag fortfarande klangerna.
För Ola tog det ändå ytterligare några år att våga välja en framtid som yrkesmusiker.
– Alla i min omgivning sa att musiken inte var ett riktigt jobb. Det var ett väldigt rabalder när jag lämnade gymnasiet efter ett år och kom in på Sveriges Radios musikskola.
Sedan dess har den musikaliska karriären gått rakt uppåt. Solistjobbet i Radiosymfonikerna är ett av det finaste uppdrag en cellist kan få i Sverige. Han är dessutom ansvarig för cellistutbildningen vid Musikhögskolan och dirigerar skolans stråkorkester. Och det är just i den dubbelrollen - som solocellist och dirigent - han kommer till Nyköping på lördag.
– Eftersom jag ska spela samtidigt som jag dirigerar får jag jobba mycket med kroppen, med det brukar gå bra. Och Haydns andra cellokonsert är ett lämplig val eftersom den inte har så många komplicerade övergångar där musikerna måste titta lite extra på dirigenten. Däremot får de kanske lyssna mer uppmärksamt.
Filharmoniska Sällskapets publik kommer att få vänja sig vid att se nya personer i dirigentrollen vid varje konsert. I vintras lämnade dirigenten Per Andersberg orkestern efter två decennier - och konsertmästare Anne Holmer tror att det kan vara bra för musikerna att nu få testa lite olika dirigentstilar. Hon är väldigt nöjd att filharmonikerna lyckats locka hem Ola Karlsson för ett gästspel.
– Han har en sådan gedigen musikalisk erfarenhet, och när man som musiker får jobba med en instrumentalist som dirigent lär man sig oerhört mycket.
Ola Karlsson själv tycker att det ska bli väldigt roligt att få spela i barndomsstaden - och i den orkester där han en gång började sin musikaliska karriär.
– Det är en bra stämning i Filharmonikerna och det har känts roligt att åka ner till Nyköping och repetera. Nu hoppas jag bara att många gamla bekanta dyker upp för att se om "gubben fortfarande kan spela".