Olika falla ödets lotter
Det var under en av dessa simhoppsfinaler som jag började fundera över åldrarna på de tävlande. Sedan berättade kommentatorn att de allra yngsta tävlande var 1617 år.
Jaha, tänkte jag, då var de ju inte så himla unga då, nästan vuxna. Sen insåg jag att de är lika gamla som jag och några av dem är OS-medaljörer. Guldmedaljörer till och med, vid bara sexton års ålder!
Helt otroligt, tänkte jag för mig själv då jag insåg vad de hade åstadkommit. I jämförelse med mig själv, vars största bedrift är att jag lyckats sätta mig i soffan och se spelen på tv. Olika falla ödets lotter, tänkte jag och drömde mig bort till den värld där jag står på prispallen och precis har vunnit OS-guld. Där det ödet föll på min lott i stället för på Carolina Klüfts. Visserligen har hon ägnat hela sitt liv åt att träna men det har även hennes konkurrenter gjort, så utan sin enorma talang hade hon inte varit där hon är i dag.
Kanske kunde det ha varit du, ja just du, som fått den lotten i livet i stället för Carolina. Eller kanske kunde jag ha varit som Stefan Holm. Tänk om jag hade fått en lott som det stod OS-guldmedaljör i höjdhopp på.
Så är ju inte fallet. Jag har inte vunnit någon OS-medalj den här gången och kommer säkerligen inte att göra det heller. Åtminstone inte i simhopp, för min vackra mollbergare var i själva verket ett vanligt hopp rakt ner i vattnet. Och i stället för en guldmedalj så sitter jag med ett kvarstående lock för öronen.
För på min lott stod det nämligen något helt annat. Kanske något i stil med degande soffpotatis.
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!