Olönsamma medborgare

Nyligen konstaterade en glad Benita Vikström, kommunstyrelsens ordförande i Oxelösund, att kommunen har lyckats bromsa utflyttningen och vänt befolkningssiffran uppåt. Men i en intervju i gårdagens SN får vi klart för oss att alla invånare inte är lika välkomna. Sämst verkar Benita Vikström tycka om välutbildade barnfamiljer.
Förklaringen är de skevheter som finns i dagens skatteutjämningssystem och som får helt absurda konsekvenser för kommuner som Oxelösund. Systemet är konstruerat så att vissa kommuner förlorar mer än de får in när den egna skattekraften ökar.
Inflyttare som tjänar mer än medelinkomsttagaren är inte lönsamma för Oxelösund, lika lite om det lönar sig för kommunen att motivera en arbetslös att skaffa sig en egen inkomst. Då minskar istället för ökar, kommunens samlade intäkter. Det kallas Pomperipossaeffekten och upplevs av de flesta som både orättfärdigt och tillväxthämmande. Men regeringen kallar det en skönhetsfläck i systemet och har hittills inte gjort några försök att tvätta bort den, trots ständigt återkommande översyner av systemet.
I det socialdemokratiska valmanifestet, som Benita Vikström, i egenskap av ersättare i partistyrelsen är ansvarig för, står det att socialdemokraterna tänker utveckla, inte avveckla skatteutjämningen.
I Oxelösund är Benita Vikströms dröminvånare, en ensamstående, 45-årig låginkomsttagare utan barn. För Oxelösund leder ett sådant önskescenario knappast till utveckling, snarare avveckling.