Öm vård av 3 000-årig ristning
I Sörmland har det hitills upptäckts 2 000 olika platser med hällristningar. I Ullevi vid Gåsinge-Dillnäs i Gnesta ligger landskapets näst största. En turistattraktion som upptäcktes 1984 av två herrar som nu har i uppdrag att ömt vårda den.
Han och Sven-Gunnar Broström har fått länsstyrelsens uppdrag att fylla i de 3 000 år gamla kulturminnena med färg.
Var fjärde femte år färglägger vi så att de syns ordentligt. Meningen är att allmänheten ska komma hit och njuta av dem. De är väldigt intressanta och ingen vet egentligen varför de gjordes. Det finns flera teorier men det är spännande att själv fantisera om vad de kan betyda, säger Kenneth Ihrestam.
Hällristningar är äldre än de runristningar som gjordes under vikingatiden för cirka 1 000 till 1 500 år sedan. Hällristningar saknar skrifter och består enbart av bilder.
Avbilder av skepp och små runda fördjupningar dominerar ristningen i Ullevi totalt.
De runda groparna heter skålgropar och är väldigt vanliga. Dessa kunde antagligen vem som helst knacka in. Skeppen och djuren är mer statussymboler och tillverkades förmodligen av någon speciell person, säger Kenneth Ihrestam.
John Henzlert
Så jobbar vi med nyheter