Kritiker menar att det kan vara skadligt att äta mat som har gödslats med avfallsslam som kan innehålla farliga ämnen. Slammet från reningsverket i Nyköping läggs på spannmålsgårdar runt om i länet.
‒Slammet innehåller naturligt näringsämnena kväve, fosfor och kalium som tillsammans med mullen verkligen bygger upp jorden till skillnad från konstgödsel. Efterfrågan hos lantbrukarna är väldigt stor, de ser slammet som en resurs. Kritiken hörs mest från vanliga människor som ser på slammet med en blandning av äckel och okunskap. Slam är av de mest kontrollerade produkter som vi har i Sverige och det har heller aldrig uppvisats något upptag av läkemedelsrester i de grödor som gödslats med avloppslam, säger Julia Fransson, avdelningschef på Rang-Sells som distribuerar slammet från reningsverket i Nyköping.
Efterfrågan på avloppsslam är i dag större en tillgången.
‒I år är det brist och därför vore det ett stort bakslag om reningsverket även i år tvingas kassera volymer med för hög kvicksilverhalt, säger Fransson.
Miljöarbetet på Brandholmens reningsverk har intensifierats sedan man fick sitt Revaq certifierat för två sedan. En del av certifieringen innebär att man hela tiden försöker minska halterna av tungmetaller och kemikalier samtidigt som slammet som hamnar i reningsverket återförs till jordbruket.
‒Vi genomför regelbundet uppströms arbeten för att lokalisera utsläppskällor. Vi tar prover från olika pumpstationer och gör besök för att informera, säger Kristina Holmstedt samtidigt som hon fiskar upp en slev med det jordlika, mörkbruna slammet ur en av verkets containrar.
Slammet är vid det här laget nästan helt separerat från vatten och nästintill luktfritt. Varje år utvinns ungefär 4500 ton slam från Brandholmens reningsverk. Efter rötningsprocessen läggs det på hög ute på Björshult i ett halvår innan det används som gödsel på åkermark runt om i Sörmland.
‒Det är för att säkerställa att det inte finns någon förekomst av salmonellabakterier innan det återförs till jorden, säger Kristina Holmstedt.