Onödig saktfärdighet

En riksdagsmajoritet bestående av Alliansen för Sverige moderaterna, folkpartiet, kristdemokraterna och centerpartiet samt miljöpartiet har drivit igenom kravet att kunskaper om mobbning och konflikthantering ska anges som ett av de viktiga målen inom lärarutbildningen. Socialdemokraterna och vänsterpartiet ville rösta ned förslaget för att invänta en utredning som ska hjälpa regeringen att komma med ett förslag. Det framstår som onödig saktfärdighet.

Från studenterna själva har kravet varit tydligt sedan flera år tillbaka. I en enkätundersökning gjord av Lärarförbundet, exempelvis, svarade hela 75 procent av de tillfrågade lärarstudenterna atrt utbildningen inte alls eller väldigt lite förberedde dem för att arbeta med konflikthantering i skolorna. Den förre utbildningsministern Thomas Östros, namnet är mer bekant än vad han egentligen uträttade, uppvaktades för övrigt av hela 19 lärarstuderandekårer som ställde krav på bättre utbildning i konflikthantering.

Många, många skolbarn har genom åren fått sin skoltid förstörd av mobbning. Alldeles för ofta har det stått handfallna vuxna vid sidan om. Varje åtgärd som syftar till att ge pedagogerna bättre möjligheter att hjälpa och värna, är välkommen ju tidigare desto bättre.
Bara det faktum att det dröjt till 2005 innan riksdagen kommit till en senkommen insikt om att kvalificerade kunskaper om konflikthantering är en väsentlig tillgång för framtidens lärare, det är i sig anmärkningsvärt.