Osthyveln duger inte längre, Björklund
Försvaret klarar inte av att genomföra det av regeringen utfärdade sparbetinget på 400 miljoner kronor och slår nu till bromsarna. Det är inte första gången försvaret blivit tvungen att dra i nödbromsen för att hålla budgeten.
Till exempel föreslås inskränkningar i värnpliktsutbildningen. Soldaterna kommer fortsättningsvis bara få lära sig klara uppgifter i kompani, istället för brigad vilket annars bedöms som centralt. Värnpliktsutbildningen 2004/2005 kommer att prioriteras före utbildningen för de som kallats 2003/2004, vilket givetvis är besvärligt för de som tillhör den senare årskullen.
Så långt som möjligt ska anslagen till internationell beredskap bibehållas men antalet resor kommer hållas på absolut lägsta nivå.
Försvarets ledning vill självklart inte se besparingar på verksamheten och kämpar emot med näbbar och klor. Därför är det oklokt att hänskjuta utformningen av så här kraftiga nedskärningar till dem. Då riskerar besparingarna att bli manifestationer för att visa att de är omöjliga att klara.
Ett exempel på detta är när icke färdigutbildade värnpliktiga som besparingsåtgärd, förr året sändes hem. Det är ett sätt att yttrligare förstärka intrycket av den akuta bristen på pengar i försvaret. Dessutom skapas en stark folkopinion i frågan då många berörs.
I kommande budgetförhandlingar kommer miljöpartiet förmodligen kräva ytterligare indragningar på försvaret, eftersom partiet helst inte vill ha något försvar alls. Men Gunnarssons utspel gör tydligt att osthyveln nu nått skalken på den försvarspolitska osten. Minskade anslag ytterligare ett år är inget alternativ. Därför är det dags att regeringen slänger osthyveln och ta fram storsläggan.
Leni Björklund antydde att så kan bli fallet när hon i en presskommentar på fredagen menade att det är de fasta kostnaderna som måste ner.
Största möjliga majoritet av riksdagens ledamöter måste nu komma överens med försvarmakten om vilken sorts försvar vi vill ha och vad det får kosta.
Så jobbar vi med nyheter