Östra Sörmland saknar skarpa klimatmål: "Är en pengafråga"

Linköping siktar på 2025, Åbo på 2029 och region Värmland 2030. Men när ska Nyköping bli koldioxidneutralt?

Johan Rocklind (S), kommunalråd i Gnesta.

Johan Rocklind (S), kommunalråd i Gnesta.

Foto:

Övrigt2018-12-12 20:00

Allt fler kommuner sätter upp mål om när koldioxidutsläppen från kommunen ska vara nere på noll. Men kommunerna i vår del av Sörmland saknar egna mål. Varken Nyköping, Oxelösund, Trosa eller Gnesta har satt upp något eget mål om när kommunens koldioxidutsläpp ska vara nere på noll. De nöjer sig med att följa riksdagens mål för hela landet som är 2045.

I Linköping sattes ett mål om koldioxidneutralitet 2025 upp redan för åtta år sedan och i våras slöts en blocköverskridande överenskommelse om samarbete med näringslivet. Att vara koldioxidneutral innebär att inga nettoutsläpp av koldioxid kommer från kommunen. De utsläpp som ändå sker ska kompenseras med exempelvis producera mer förnybar el än vad kommunen själv använder.

Ett annat sätt att som kommun skaffa sig koll över utsläppen som görs är att ha en egen koldioxidbudget. Men inte heller det har någon av de fyra kommunerna i östra Sörmland planerat för. Kommuner som har en koldioxidbudget är exempelvis Gävle, Västerås och Knivsta.

– Det handlar om att förstå utmaningen man står inför. En koldioxidbudget utgår från Parisavtalet och det finns en viss mängd koldioxid som kan släppas ut i atmosfären för att vi ska begränsa uppvärmningen. Frågan är vem som ska släppa ut den och när, förklarar Martin Wetterstrand, projektledare för arbetet med koldioxidbudgetar vid Uppsala universitet.

– I en koldioxidbudget bryter man ner de globala och nationella målen på kommunal nivå. Det är ett sätt att förklara klimatutmaningen, det blir inte konkret förrän man bryter ner det på lokal nivå.

LÄS MER ► Fler protester mot lamslaget klimatarbete: "Civil olydnad en skyldighet"

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!