Östros på efterkälkenföljer Svenskt Näringsliv

Nu erkänner även skolminister Thomas Östros att det finns brister i den svenska skolan och att resultaten är långt ifrån tillfredsställande.
I en debattartikel i DN lanserade han igår en handlingsplan för att stärka kvalitetsarbetet i skolan. Det var sannerligen inte en dag för tidigt. Skolverket har kritiserats för att det agerar för lite och för sällan. Nu vill Östros dela Skolverket i två, och skapa en utbildningsinspektion som ska omfatta både tillsyn och kvalitetsgranskning, på kommunal nivå och i enskilda skolor.
De borgerliga partierna har länge efterlyst en instans som uteslutande ägnar sig åt att granska skolorna, men en fristående sådan. En decentraliserad skola med ambition att vara likvärdig i hela landet, förutsätter en stark kvalitetssäkring. En utvärdering av resultaten ställer krav på systematiskt kvalitetsarbete.
Debatten om kvalitetssäkring i skolan startade när friskolorna gjorde sitt inträde på arenan. Inställningen har varit att ingen annan än kommunerna kan erbjuda utbildning på grund- och gymnasienivå och att det därför behövs kvalitetskriterier och kontroll, medan den allmänna skolan har fått fribrev.
Resultatet av den bristande uppföljningen och utvärderingen av grundskolorna avslöjas i det nya betygssystemet där var fjärde elev idag lämnar grundskolan utan fullständiga betyg.
Det går upp för allt fler föräldrar och elever att kvaliteten på skolorna är avgörande för elevernas möjligheter att förverkliga sina livsdrömmar. Möjligheten att välja skola skapar också ett informationsbehov hos föräldrar och elever som behöver veta vad som skiljer den ena skolan från den andra.
Det behövs ett organ som kontinuerligt genomför en oberoende analys av varje skolas resultat. Om den saken är numera både skolminister Östros och Svenskt Näringsliv, som lanserade förslaget redan vid ett seminarium förra veckan, överens om.
Men Östros och regeringen går som vanligt bara halva vägen och föreslår en inspektion inom Skolverket som fortfarande är en del av statsförvaltningen. Att staten som sätter målen för skolan utvärderar sig själv är inte bra. Risken är stor att statlig kvalitetsgranskning i första hand tillgodoser regeringens behov inte föräldrarnas och elevernas. En kontrollinstans måste vara fristående för att skolpersonal, elever och föräldrar ska kunna lita på den fullt ut.