Flyktingar som låses in, behandlas som djur och skickas mellan olika EU-länder för att få asyl, allt sådant ska det bli slut på nu. Efter 14 års förhandlingar har EU fått en gemensam asyl- och flyktingpolitik, beslutet togs i går när parlamentet klubbade igenom reglerna. Historiskt! basunerade en jublande Cecilia Wikström ut, EU-parlamentarikern som ansvarat för delar av de nya reglerna.
Flyktingar ska inte längre skickas tillbaka till det första EU-land de kom till för att kunna söka asyl om det innebär fara för individen. Bra är även att reglerna blir desamma i alla EU-länder, att asylsökande ska få anständiga levnadsförhållanden och att asylprövningar inte ska kunna ta hur lång tid som helst.
"På alla punkter innebär de nya reglerna en standardhöjning för Europas flyktingmottagande", sa den ansvariga kommissionären Cecilia Malmström (Europaportalen 12/6).
Hon nämner inte kritiken från vänsterhåll. "Om vissa medlemsstater tog ett större ansvar skulle flyktingars situation avsevärt förbättras och EU som helhet skulle kunna hjälpa fler människor på flykt", tycker EU-parlamentarikern Anna Hedh (S) på sin blogg.
70 procent av alla asylsökningar gjordes i så få som fem länder förra året (Eurostat 22/3). Sverige beviljade 17 procent av alla asylansökningar i unionen, att jämföra med ett stort land som Storbritannien på knappt 11 procent.
Men kommissionär Malmström tror på den fria rörligheten. En flykting från Afghanistan skulle kanske hellre söka asyl i Lettland än i Sverige eftersom Lettland har stor arbetskraftsbrist, argumenterar hon (SR Ekot 12/6). Sociala skyddsnät och levnadsstandard till trots.
Jag tror mycklet på Europatanken. Men hur många länder utanför Sverige ser på flyktingar sätter Malmström själv ord på i Ekot: " Det finns tyvärr en tendens i EU i dag att fokusera väldigt mycket på gränskontroller, och snarare hålla människor borta." Också Europavänner måste se gränserna för vad idealismen kan åstadkomma.