Oxelösound vill mer än jazz
Ett kul gäng som trivs ihop och har roligt på repetitionerna. Så beskriver de sig själva, musikerna i 35-årsjubilerande Oxelösound Big Band. Nästa vecka är det dags för den första av årets två jubileumskonserter.
Gick inte det där lite för fort, undrar pianisten Christer Andersson efter genomgången av Diamonds are a Girls best Friend.
Nejdå, det är bara du som börjar bli gammal, blir det blixtsnabba svaret bortifrån trombonerna.
Flera av musikerna har spelat ihop i många och känner varandra väl. Och just att få vara med i ett kul gäng är en av orsakerna till att trombonisten Magnus Eriksson sökte sig till Oxelösound Big Band när han flyttade till Nyköping för ett par år sedan.
Jag hade hört talas om storbandet och att de höll bra kvalitet. Det är roligt med ett storband som spelar lite olika sorters musik, säger Magnus Eriksson.
Han är en av nykomlingarna i Oxelösound. Trumpetaren Tommy Törnqvist är veteran. Han var med på storbandets allra första spelning för 35 år sedan och har, efter ett par års uppehåll, kommit tillbaks i gänget.
Vi var ett gäng som spelade i Musikkåren men ville ägna oss mindre åt marscher och mer åt storbandsjazz, minns Tommy Törnqvist.
ed åren har det blivit många spelningar tillsammans med storbandet, ofta med inbjudna gästartister.
Det är roligt att jobba ihop med duktiga artister. Det gör att man skärper sig och spelar lite bättre än man annars brukar göra, säger Tommy.
Svante Thuresson hör till de artister som vi samarbetat med flera gånger. Han är en bra repetitör dessutom och lär gärna ut saker medan man övar. Trombonisten Nisse Landgren är också en sån där som har idéer om hur man kan arbeta. Det betyder mycket.
Det vardagliga repetitionsarbetet leds av Roine Uddfeldt, som bor i Ålberga och är kontrabasist i Norrköpings Symfoniorkester.
Skillnaden mellan att arbeta med proffs och amatörer är att utvecklingen för amatörerna går mer ryckvis, säger Roine Uddfledt och formar en berg- och dalbana i luften med händerna.
Det är inte säkert att det man tränade in sist sitter kvar när man träffas nästa gång. Men det får inte bli för stora krav heller. Det måste vara kul att spela också.
En av Oxelösounds största satsningar under de senaste åren är A Taste of Broadway som sattes upp på Culturum hösten 2001. Oxelösundskillen Daniel Lindqvist låg bakom showen som innehöll mycket underhållningsmusik och musikalhits.
Ett storband kan användas till det mesta, allt från traditionell jazz till musikal, säger Björn Kullnes som är ordförande i Oxelösound och som var med och bildade storbandet för 35 år sedan, då under namnet Hasse Nordmarks storband.
Vi var ett gäng som hade spelat i Musikskolan och såg upp till killarna som spelade i olika skolband. På 60-talets mitt blev dansbanden allt mer populära och vi tyckte att det var viktigt att hålla storbandstraditionen vid liv.
Liksom flera andra av Oxelösounds veteraner har Björn Kullnes återkommit till storbandet efter att ha varit borta några år när familj och arbete krävde sitt. Men att lägga så mycket fritid på musiken känns inte betungande, försäkrar han.
Att spela i storband ger så mycket glädje och personlig tillfredsställelse.
På onsdagens jubileumskonsert är det två hemvändare med rötterna i Nyköping som står för sånginsatserna. Malin Nilson har bland annat medverkat i Allsång på Skansens egen kör, i två melodifestivaler och i Robert Wells julshower. Claes Janson är ett välkänd jazz- och bluesnamn och har tidigare gästspelat med Oxelösound.
Programmet innehåller en del musik av Cornelis Vreeswijk och Povel Ramel och så förstås en del jazzstandards för storband, berättar Björn Kullnes.
Så jobbar vi med nyheter