Varje år rankar Lärarförbundet Sveriges skolkommuner utifrån 13 olika kriterier. Lärartäthet, andelen pedagogiskt utbildade lärare och andelen elever som är godkända i alla ämnen i årskurs nio är exempel på dessa kriterier. Siffrorna baseras på statistik från SCB, Skolverket och Lärarförbundets egna undersökningar.
Oxelösund har ökat två år i rad och tillhör nu Sveriges högt rankade skolkommuner. De förbättrar sin rankning på bland annat elevernas meritvärde i årskurs 9 och andelen godkända elever i förhållande till andra kommuner men har gått bakåt på resurstilldelningen och lönen, enligt Lärarförbundets bedömningar.
Utbildningschef Mikael Wallström vid Oxelösunds kommun tillträdde sin tjänst i september. Han har därför inte varit med under det år som rankingsiffrorna bygger på, men gläds åt siffrornas symbolvärde för personal i skola och förskola.
– Det är superkul för alla pedagoger som kämpar allt vad de orkar för att det ska bli bra för den enskilde eleven, säger han.
Utvecklingsarbetet i kommunen – som inte tar avstamp i skolrankningssiffror – kommer bland annat att fokusera på likvärdighet framöver. Wallström ser att skolsegregationen i Oxelösund är en utmaning.
– Integration är kvalitetsskapande men det är få städer som har lyckats fullt eftersom det även handlar bostadspolitik, och så vidare, säger han.
Han tycker att Oxelösunds enda högstadieskola Breviksskolan är ett gott exempel på fungerande integration, men att mycket behöver göras på förskolan och i grundskolan.
– Det blir bättre när avdelningar och skolor mer återspeglar hur samhället ser ut, säger han.
Ett annat utvecklingsområde är digitaliseringen av skolan, som inte har kommit tillräckligt långt, enligt Wallström.
– Jag vill inte att det ska betraktas som ett verktyg eller egen pseudoverksamhet utan ska vara vardagsmat för pedagoger och elever, säger han.
Målet är att eleverna ska förhålla sig lika naturligt till datorer, mobiler och paddor i skolan som de gör på fritiden.
– Där är inte skolan i dag, säger Mikael Wallström.
[fakta nr="1"]